De underliga högtiderna

Varför firar vi påsk egentligen, och när?

Varför firar vi påsk egentligen, och när?

Foto: Kallestad, Gorm

Ledare2019-04-17 05:00
Detta är en ledare. MVT:s ledarsida är oberoende liberal.

Det här med högtider är som bekant någonting alldeles extra som får människor att samlas, umgås och göra saker tillsammans. Det är värdefullt och just den effekten ska inte underskattas, särskilt inte i kombination med lite extra ledighet i vardagen som många av oss får möjlighet till. Just påsken är nog ändå en av de underligare högtiderna och dessutom är det nästan ingen som har koll på när den inträffar.

Vet du varför vi firar påsk? Ja, förutom då det där med att den magiska karaktären Jesus påstås ha lidit, dött och återuppstått. Påsken är den största högtiden på året, åtminstone om man ska se det ur kyrkans perspektiv, men den har för de allra flesta spelat ut sin roll. Ägg och godis i all ära, men är det någonting att stanna upp halva samhället i några dagar för?

Komikern Johan Glans har på ett humoristiskt sätt reflekterat över påskens karaktär och existensberättigande. Det skulle nämligen vara väldigt svårt att sälja in den som en ny högtid i dag. Kycklingar, fjädrar och ägg, en hare som gömmer godis, barn som klär ut sig till tanter och så sill, så klart. ”Det ska alltid vara sill. Och så must.”

Vet du ens när påsk inträffar? Ja, förutom då någon gång i mars eller april och att den flyttar på sig hela tiden så att nästan ingen har koll på var den kommer att finnas i kalendern nästa gång. Sedan mitten på 1800-talet infaller den svenska påskdagen nämligen på den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen (fråga inte vad det är) som infaller på eller efter 21 mars. Enkelt.

Konceptet med lediga röda dagar i kalendern är i dag en underlig företeelse, även om de generellt har historiska förklaringar av olika slag. Mer modernt vore det att för de branscher där det fungerar tillämpa flexibla röda dagar, som de anställda skulle kunna få flytta på till tillfällen där de behövs bättre utifrån var och ens behov. För vissa individer är första maj en helig dag, för andra vore Europadagen en mer lämplig högtidsdag och en tredje grupp kanske bara vill ta en extra fredag ledigt. Att individen själv skulle få välja vore i högsta grad liberalt, särskilt om ingen drabbas av det.

Just dessa röda dagar är det samtidigt på sin plats att skänka en extra tanke till alla de som inte är lediga, utan i stället fortsätter i sin tjänst och ser till att samhället fungerar även då. Sjuksköterskor, poliser och affärsbiträden, för att nämna några. Oavsett när på året det är och oavsett vilka högtider som människan har konstruerat utgör individer som dessa det nödvändiga kitt som gör att helheten håller ihop. Tack till er alla.

Det finns många underligheter i vårt samhälle och högtiderna är ett exempel. Oavsett hur knasig påsken är, att väldigt få firar ”rätt” saker och att den oförutsägbart flyttar på sig i tid är den ändå välkommen. Ta vara på den eventuella extra ledighet du får, umgås med nära och kära, ta dig tid att stanna upp för en stund. Ta gärna en titt i utbudet av kultur och evenemang av olika slag under påskveckan. Ta chansen att uppleva någonting. Snart är nämligen vardagen tillbaka igen.