Det är ingen idé att linda in saken: Svenska barn är för tjocka, och det är deras föräldrar som bär skulden. Så lät det dock inte när Folkhälsomyndigheten presenterade en utredning om barns och ungdomars hälsa på måndagen. Myndigheten konstaterar att allt fler barn och unga drabbas av problem som övervikt, fetma, diabetes typ 2 och dåliga tänder till följd av vad de stoppar i sig. Rubriken för utredningen är “Samhället behöver främja en hälsosam livsmedelskonsumtion hos barn och unga”.
Det är dock svårt att se vad mer “samhället” kan göra för att “främja en hälsosam livsmedelskonsumtion”, eftersom Sverige redan är ett av de länder i världen med flest lagar och regler kring barns hälsa. Redan under graviditeten får blivande mammor kostråd av sin MVC-sköterska. När barnet är nyfött gör en BVC-sjuksköterska hembesök hos familjen, och sedan följer, visserligen frivilliga, kontroller hos BVC. Barn som går i förskola och skola har rätt till frukost, lunch och mellanmål varje dag. Enligt Livsmedelsverkets riktlinjer bör förskolan och skolan dessutom erbjuda minst fem olika sorters grönsaker, baljväxter eller frukter till lunchen varje dag.
När det gäller fysisk aktivitet har Skolverket sett till att alla elever har obligatorisk gymnastikundervisning, och Boverket har tagit fram råd och vägledning till kommuner om hur skolgårdarna ska se ut för att barn ska ha möjlighet till lek och rörelse. Enligt läroplanen för förskolan har barnen rätt till utomhusvistelse på både förskolegården och i naturen. I skolan finns det en skolsköterska som, bland annat, väger och mäter barnen så att både skolan och deras föräldrar vet att barnets fysik utvecklas på rätt sätt. Lägg till detta att skolan erbjuder gratis simskola för barn som inte kan simma i årskurs två, och att den svenska idrotts- och scoutrörelsen fortfarande är livskraftiga, och får ekonomiskt stöd ur både offentlig och privat sektor.
Det förslag i Folkhälsomyndighetens utredning som fått mest uppmärksamhet är att regeringen bör utreda om det är möjligt att begränsa reklamen för skräpmat, godis och snacks. Här undrar man om utredarna har hört talas om influencers. Så länge föräldrar låter sina barn titta på Youtubeklipp där man testar sjuttioelva olika sorters godis eller inspireras att återskapa MrBeasts pommes frites-tallrik hemma i köket, har lagstiftarna inte en chans.
Folkhälsomyndigheten anser alltså att “samhället” gör för lite för barnens hälsa. Inte någonstans i utredningen tar man upp föräldrarnas ansvar för barnens övervikt. Däremot konstaterar man gång på gång att problemet är som mest utbrett i socioekonomiskt svaga områden. Det är en vedertagen sanning, som måste tas på allvar. Likaså finns det en tyst överenskommelse bland medel- och överklassen om att det bara är karaktärslösa, lågutbildade föräldrar som får tjocka barn. Men enligt Rädda barnen lever vart tionde barn i Sverige i barnfattigdom. Vart fjärde lågstadiebarn är överviktigt. Det är en ekvation som visar att problemet finns inom alla samhällsgrupper, och att alla föräldrar därför måste fråga sig: är mitt barn överviktigt? Om så är fallet måste man göra någonting åt det. Annars är man ingen förälder, utan bara en liten lort.