Det viktigaste ärendet på det kommande fullmäktigesammanträdet i Motala handlar om årsredovisningen för 2018, ett verksamhetsår där kommunen har underpresterat.
För en kommun som omsätter flera miljarder kronor varje år finns det många fallgropar att trilla ner i. Under de senaste åren har Motalas invånare dessvärre fått bekanta sig med ett antal rejäla ekonomiska snedsteg, men samtidigt görs det enormt mycket gott arbete av personalen inom den offentliga verksamheten.
Att styra och leda en kommun av Motalas storlek är ett tufft uppdrag. Det krävs styrdokument, policys, riktlinjer och en rejält genomarbetad budget för att navigera i en stundtals mycket osäker och oförutsägbar omvärld. Samtidigt krävs det kompetenta tjänstepersoner som utöver att följa direktiven även har ett gott omdöme och en förmåga att ta ansvar för de situationer som uppkommer, både positiva och negativa.
En kommunal organisation måste dessutom ha tre olika verksamhetsår igång samtidigt. När nu år 2018 slutligt ska summeras är vi redan en tredjedel in i det som händer under 2019. Därtill pågår planeringen för fullt inför det som ska ske under 2020. Det är ingen nyhet för den som är bekant med den kommunala världen, men för den utomstående kan det te sig väldigt splittrat.
Bland annat just därför är det oerhört viktigt att kommunens politiker har en förmåga att sätta upp långsiktiga visioner och kortsiktiga mål för verksamheten. Nästan lika viktigt är det att följa upp målen, vilket slutligen görs i årsredovisningen, för att kunna skruva och justera för att få bättre resultat i framtiden.
En konkret titt på Motala kommuns årsredovisning för år 2018 visar ett antal intressanta delar. Till att börja med ska det konstateras att den i stort är relativt fyllig, tilltalande och välgjord. En intresserad kommuninvånare borde utifrån innehållet ha goda förutsättningar att skapa sig en någorlunda rättvisande bild av det som har hänt under det gångna året.
Ekonomin får oftast stor uppmärksamhet och denna gång är inget undantag. På den berömda sista raden visar kommunen upp en förlust på 20 miljoner kronor. Det kan tyckas vara en stor summa, men sett till budgetens storlek är det nästan att betrakta som felräkningspengar. Efter justeringar landar resultatet på ett mindre minus än så, men det är likväl illavarslande med tanke på det framtida ökande behovet av ekonomiska resurser för att klara av det kommunala uppdraget.
Ännu viktigare är ändå målen för själva verksamheterna som utförs. Det finns 23 olika områden med resultatmål och det är blott sju av dem, knappt en tredjedel, som bedöms vara helt uppfyllda. Därtill är tio delvis uppfyllda och sex ej uppfyllda. Grovt räknat är alltså ungefär hälften av målen som sätts upp nådda.
Även om årsredovisningen kallar det ”en godtagbar måluppfyllelse” är denna leveransnivå för dålig ur ett invånarperspektiv. Det är verksamheterna och deras målsättningar som möter människor i vardagen och ska ge dem valuta för skattepengarna. För år 2018 har kommunen helt enkelt inte presterat tillräckligt bra utifrån de resurser som finns. Både resultatmålen och verksamhetsmålen måste visa upp bättre resultat för 2019. Det ansvaret ligger nu på Allians Motala.