Endast 39 procent av niorna på Zederslundsskolan hade godkända betyg i samtliga ämnen våren 2024. Det var lägst av högstadieskolorna i Motala kommun.
På bildningsnämndens senaste möte redovisades en uppföljning av internkontrollplanen för 2024. Snark, kanske du tänker, men låt dig inte luras av byråkratin. Bakom de krångliga orden gömmer det sig mycket intressanta siffror som visar på stora problem i Motalas skolor.
Utifrån de låga skolresultaten har politikerna i nämnden – klokt nog – valt att i detalj följa resultaten hos eleverna under det gångna året. Det som redovisas är mycket intressant på många sätt. Nivån är generellt för låg och jämlikheten är därtill bristfällig. Det blir nämligen tydligt att det finns stora skillnader mellan olika skolor.
En undersökning av andelen elever som har uppnått godkända betyg i alla ämnen i årskurs 6 visar att 75 procent eller högre nås i fem skolor, bland annat Smedsby skola och Dansäterskolan. Relativt goda resultat, även om man alltid vill att samtliga elever ska klara minst godkänt i alla ämnen.
En andel på 50 procent eller lägre hittas i tre skolor, exempelvis Mariebergsskolan. Snäppet mindre dåligt till ligger därefter Ekenässkolan och Vätternskolan, båda under 60. Utifrån de här siffrorna går det för övrigt inte att säga att små eller stora skolenheter skulle vara bra eller dåliga för resultaten, eftersom det finns både stora och små skolor inom respektive resultatgrupp.
En titt på Motalas högstadieskolor visar därefter att inte ens hälften, endast 48 procent, når godkänt i alla ämnen. Allra lägst ligger Zederslundsskolan (39) och minst dåligt till ligger Skolgårda skola (57). Här borde alla varningsklockor ringa för länge sedan, men de gör de inte. Åtminstone inte tillräckligt starkt, utifrån hur resultaten ser ut.
En titt på betygsutvecklingen för de elever som gick ut nian i somras visar, på samtliga undersökta högstadieskolor, att andelen elever som har uppnått godkänt i samtliga ämnen har sjunkit markant från årskurs 6 till årskurs 9.
Vad beror allt det här på? Är eleverna inte tillräckligt förberedda för högstadiet? Är det skolsystemet som fallerar? Är det mobiltelefonernas fel? Är det föräldrarnas fel? Är det lärarnas fel? Är det politikernas fel?
Många frågor blir det, men dessvärre finns det få svar att ge. Det är ingen som vill att det ska se ut så här. De allra flesta som finns i och omkring skolans värld sliter arslet av sig för att eleverna ska klara av skolan, men det fungerar bevisligen inte tillräckligt bra.
Hur kan frågan lyftas bredare, för att alla inblandade ska förstå allvaret och att arbetet dessutom ska resultera i åtgärder som förbättrar elevernas resultat. Behövs det en kriskommission som sträcker sig utanför skolans egen värld?