Fjärrvärmen kan vara hotad – även i Motala och Vadstena

Halva Sveriges uppvärmning baseras i dag på fjärrvärme, men det är långt ifrån säkert att den kommer att finnas kvar i framtiden.

Solör i Vadstena driver en variant av värmeverk som enbart producerar värme, vilket gör att förutsättningarna är tuffare än för vissa konkurrenter.

Solör i Vadstena driver en variant av värmeverk som enbart producerar värme, vilket gör att förutsättningarna är tuffare än för vissa konkurrenter.

Foto: Peter Calén

Ledare2024-10-04 07:00
Detta är en ledare. MVT:s ledarsida är oberoende liberal.

I dag ska det handla om någonting viktigt, som många av oss tar för givet eller inte ens tänker på att det finns i vår närhet. Det ska handla om fjärrvärme. I dag värms mer än hälften av alla bostäder och lokaler i Sverige av just fjärrvärme. Lösningen är generellt driftsäker, har en lång livslängd och finns tillgänglig i många tätorter.

Fjärrvärme i olika former finns i Borensberg, Motala och Vadstena. Att det har stormat kring fjärrvärmen i Vadstena är sannolikt bekant för dig som MVT-läsare, men även om Solör vann den rättsliga tvisten med Vadstena kommun är det långt ifrån säkert att de kommer att finnas kvar i en framtid. Förutsättningarna för fjärrvärmen är nämligen osäkra.

Fjärrvärmen har fler roller att fylla än att rent konkret enbart förse oss med värme i bostäder och lokaler. Om vi använder fjärrvärme i stället för olika typer av värmepumpar eller element för uppvärmning behövs det nämligen mindre el för just uppvärmning. Det gör att den elen i stället kan användas till andra saker än att värma upp hus.

Det är väldigt värdefullt med tanke på att vi som samhälle förväntar oss en kraftigt ökad elkonsumtion under de närmaste årtiondena. Det gör att varje sparad timme av elkonsumtion är viktig, eftersom det gör att delar av det ökande behovet kan tillfredsställas utan att tillföra nyproducerad el.

undefined
I dag värms mer än hälften av alla bostäder och lokaler i Sverige av fjärrvärme.

Lägger vi dessutom till möjligheten att använda kraftvärmeverk som även kan producera el i processen blir fjärrvärmen som fenomen ännu mer relevant och intressant. Produktionen av el utifrån överskottsvärme gör att det går att sälja el till omvärlden och samtidigt generera intäkter, vilket kan vara mycket fördelaktigt.

Denna typ av kraftvärmeverk används av Vattenfall i Motala, medan Tekniska Verken i Borensberg (som är en del av en större koncern) och Solör i Vadstena driver en variant av värmeverk som enbart producerar värme. Det gör att förutsättningarna för Solör i Vadstena är tuffare än för vissa konkurrenter, vilket rimligtvis också kan visa sig i kostnaden för de anslutna konsumenterna.

Med tanke på att ökningen av bränslekostnaden till vintersäsongen 2024/2025 är i storleken 15 procent kommer fjärrvärmepriserna att fortsätta öka även under 2025. Det finns indikationer om lägre ökningar framöver, men fjärrvärmen är ändå hotad. Även föreslagna EU-regelverk kring svenskt skogsbruk riskerar att försämra förutsättningarna kraftigt.

Det gäller alltså att både på lokal, nationell och internationell nivå att svenska politiker kämpar för fjärrvärmens överlevnad. Den är långsiktigt en mycket viktig faktor för både hushåll och näringsliv i Sverige.