Det finns ett antal bolag som Motala kommun äger och/eller är involverad i på olika sätt.
Hur gick det för Motala kommun 2024? Det får vi förhoppningsvis svar på i olika former under den närmaste tiden, eftersom ett antal årsredovisningar är på väg till fullmäktige för slutlig granskning och godkännande av politikerna. Men, går det att förstå helheten?
På vägen har revisorer givetvis studerat verksamhet och ekonomi utifrån sina perspektiv, men verkligheten börjar bli så komplex att det är svårt för politiker, invånare och media att förstå och granska verksamheten.
När kommunstyrelsen i onsdags hanterade ”Årsredovisning för Motala kommun 2024” inför nästa fullmäktige var det en rejäl samling dokument som politikerna (digitalt) hade framför sig. Det finns nämligen ett antal bolag som kommunen äger och/eller är involverad i på olika sätt. Bolag som också är en del av det som invånarnas skattepengar går till.
Floran av aktiebolag innehåller Motala Idrottspark AB, Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB, Sjöstaden Motala Mark AB, AB Wettern, Motala Innerstaden AB och Motala Rådhus AB. Det är inte helt lätt att förstå vad de olika bolagen har för syfte eller hur de styrs.
Lägg därtill andra typer av organisationer som Tillväxt Motala ekonomisk förening och Bostadsstiftelsen Platen, så blir det ännu svårare att försöka få en rättvis och övergripande bild av hur det går för kommunen som helhet.
I den senaste medborgarundersökningen svarade endast 37 procent av Motala kommuns invånare att de anser att kommunens verksamheter är fria från korruption. Det är inte långsökt att tro att floran av kommunala bolag är en bidragande orsak till befolkningens känsla.
Forskning och rapporter visar att kommuner som har många kommunala bolag tenderar att ha en högre nivå av korruption. Bolagisering i sig kan leda till minskad insyn och kontroll, det vill säga en miljö där korruption lättare kan uppstå. Dessutom påverkas den subjektiva känslan av risk för korruption negativt, oavsett om det faktiskt finns någon korruption eller inte.
I februari 2024 beslutade fullmäktige att inrätta ett moderbolag som grund i ägarstyrningen av koncernen framåt. Teknokratiskt så det förslår. Det finns så klart ekonomiska fördelar med en sådan struktur, men det kan också kosta pengar. Framför allt är dock risken att demokratin och transparensen blir lidande när pengar kan skyfflas mellan bolag.
Så här drygt ett år senare vore det därför intressant med en utvärdering av den nya strukturen. Har det blivit lättare att förstå hur det går för Motala kommun som helhet? Har kostnaderna sjunkit, transparensen ökat och demokratins verktyg för insyn och kontroll stärkts? Blir det bättre framåt?