Coronasmittan finns nu på var tredje äldreboende i Stockholm, bekräftade staden i veckan, trots att besöksförbud infördes i mitten av mars.
En kartläggning som Ekot har gjort visar att mönstret ser ungefär likadant ut i andra delar av landet, även om spridningen inte gått lika långt. Totalt rapporterar närmare 100 kommuner att de haft smittade eller misstänkt smittade personer på sina äldreboenden.
Det är mycket illavarslande eftersom smittan framför allt drabbar sjuka och äldre. Statistiken från Italien visar detta tydligt. Över 95 procent av de knappt 15 000 som hittills dött där var över 60 år. Nästan 85 procent var över 70. Som SVT:s Italien-korrespondent Jennifer Wegerup (hon gör ett hästjobb) har uppmärksammat, är grundförklaringen till landets höga dödstal att befolkningen är Europas äldsta.
Att skydda äldre och svaga är därför en av samhällets allra viktigaste uppgifter. Både för att smittan inte ska ta liv och för att minska trycket på sjukvården, som i Stockholm där intensivvårdsplatserna riskerar att ta slut de närmaste dagarna.
Varför har det misslyckats? En förklaring är att regeringen inte införde ett skarpt besöksförbud på äldreboenden i hela landet förrän 1 april. Å andra sidan införde Stockholm sitt redan 18 mars.
Mer troligt är att smittan tagit sig in på äldreboendena via personalen. Anställda har som regel inte testats, på vissa boenden är så många som fyra av tio sjukanmälda, men har man inte symptom är det i regel fritt fram att jobba.
Forskning visar samtidigt att många troligen bär på viruset utan att bli sjuka, varför de i praktiken fungerar som osynliga smittspridare. Spridningen förvärras även av att många äldreboenden saknar tillräckligt med handsprit, förkläden, munskydd, visir, handskar och till och med tvål. Direktiven har också varit otydliga. Många har arbetat i kortärmat. Det gäller både på kommunala boenden och privata.
Huruvida utvecklingen på äldreboendena är en följd av Sveriges mjukare strategi, eller om viruset är så pass smittsamt att det i praktiken inte går att stänga ute med mindre än att låsa in folk, vet egentligen ingen än.
I vilket fall finns nu bara två saker att göra. Smittade måste isoleras. Och såväl boende som personal måste testas, kontinuerligt för smittan, men också för antikroppar för att utröna vem som redan varit sjuk. Det är en resursfråga, visst, men den måste prioriteras. Alternativet är sannolikt det italienska. (Liberala nyhetsbyrån)
Arvid Åhlund