Ledare: Ingen Allians, men ett alternativ

Det började lite knackigt för Liberalernas partiledare Johan Pehrson när han skulle hålla sommartal på Kungsportsplatsen i Göteborg under söndagen. Några pliktskyldiga ord om att landets andra stad byggt Sverige genom hamnen och handeln, en inte så smidig övergång till EU-medlemskapets betydelse och en eulogi över Marit Paulsen.

Pehrson fortsatte sedan i snabb takt att riva av jordbrukspolitik, Ryssland, Beijing, Riyadh, kärnkraft, gas och terrorism. Han lyckades även klämma in en inte särskilt överraskande Håkan Hellström-strof. Det var både trött och forcerat på samma gång. Kanske hade den långa mitten behövt vila någon dag till efter att ha dansat genom Stockholms gator under helgens Pride-parad? Kanske hade Pehrsons talskrivare behövt ta ett djupt andetag och fundera på om man verkligen måste pressa in tillkämpade lokalpolitiska referenser eller varenda liberal hjärtefråga i ett sommartal som hålls när partiledaren ligger i startgroparna på en nationell valrörelse?

Efter en stund lyfte det dock och den Pehrson som stod på Almedalens scen tidigare i somras började tona fram. En liberal partiledare som står med fötterna i samma vardag som sina väljare och som på ett förtroendeingivande sätt förklarar varför liberalerna är viktiga i svensk politik och inte minst pekar på hur L tidigt haft rätt i fråga efter fråga som är viktiga för medborgarna – alltifrån vikten av ordning och reda i skolan, behovet av kärnkraften och faran i att vara beroende av rysk gas till jämställdhet, Nato-medlemskap, arbetet för homosexuellas rättigheter, mot hedersförtryck och för språkets betydelse för integrationen. 

Att rösta på Liberalerna är att se och agera för att lösa samhällsproblemen här och nu så att man slipper sitta och vara efterklok långt senare när det är en atlantångare som ska vändas istället för en segelbåt. ”Liberalerna. Morgondagens politik, redan i dag”, underströk Pehrson. 

Sedan talade han om den kalla vintern som väntar. Om energikrisen, de ökade priserna, skolan och rättspolitiken. Om vikten av att lyssna på människors oro och agera för att vanliga människor inte ska duka under av trycket från höjda räntor och skenande el- och bensinpriser. Sådant som väljarna behöver höra. Det är något som även Kristdemokraternas Ebba Busch förstått.

Även hon höll sitt sommartal under söndagen, på Hönö, bara några mil från liberalerna på Kungsportsplatsen. Under söndagskvällen begav sig KD-ledare även till det moderata hjärtlandet Hovås söder om Göteborg för att grilla korv och bjuda på Buschbärs. Folkligt, lite festligt men framförallt borgerligt.

Det är fem veckor kvar till valet och första gången på mycket länge finns det om inte en allians så i alla fall ett realistiskt alternativ till höger om mitten där liberalismen har en självklar plats. Det blir tydligt inte minst när Busch, som gärna kritiserat liberaler, framhåller även L som ett parti som den som vill byta regering kan rösta på.

Om det håller ända in i mål är omöjligt att veta. Men det finns hopp. I alla fall om de borgerliga partiledarna lyckas hålla ihop, hålla energin uppe, lyckas fokusera på de frågor som är viktigast för väljarna och håller sig borta från trötta Håkan Hellström-referenser.