Den "liberala kravlistaâ som Centerpartiet och Liberalerna stĂ€llde upp för att stödja Löfven 2019 har visserligen lett till en del mindre segrar. VĂ€rnskatten Ă€r avskaffad. LĂ€roplanerna görs om och grundskolan ska bli tioĂ„rig. Statliga servicekontor har öppnats runt om i landet.
Men de större reformerna i uppgörelsen har alla, i likhet med karaktÀrerna i en pusseldeckare, gÄtt dystra öden till mötes. FörÀndringen av Arbetsförmedlingen mötte stor kritik och drogs tillbaka av regeringen. Förhandlingarna om den breda skattereformen kom egentligen aldrig igÄng. Reformen av arbetsrÀtten blev av, men i ganska rejÀlt urvattnad form. Inget beslut finns kring de utlovade höghastighetsbanorna. Den numera berömda punkt 44, om fri hyressÀttning i nyproduktion, ledde i slutÀndan till att hela regeringen föll.
DĂ„ har man inte ens kommit in pĂ„ de infekterade skogsfrĂ„gorna, som pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt var avgörande för Centerpartiets beslut 2019. De senaste decennierna har staten blivit alltmer interventionistisk i skogspolitiken. Nya regleringar, exempelvis kring artskydd, har stoppat avverkningar pĂ„ godtyckliga och ofta mĂ€rkliga vis. Miljöorganisationer har flyttat fram positionerna, bĂ„de formellt och informellt, och överklagar allt fler Ă„tgĂ€rder i skogsbruket. I det uppmĂ€rksammade NorrtĂ€lje-fallet gick en tjĂ€nsteman frĂ„n Skogsstyrelsen â för övrigt med miljöaktivistisk historik â pĂ„ skogsinventering ihop med en representant frĂ„n Naturskyddsföreningen, innan omrĂ„det pekades ut som nyckelbiotop, i praktiken omöjlig att bruka.
Det var denna utveckling som Centerpartiet föresatte sig att stoppa med januariavtalets skrivningar om stĂ€rkt Ă€ganderĂ€tt. Det misslyckades. Skogsutredningen innehöll enstaka ljuspunkter, men föreslog samtidigt att staten ensidigt skulle expropriera 650 000 hektar fjĂ€llnĂ€ra skog. SĂ„ sent som för en mĂ„nad sedan kallade Lantbrukarnas riksförbund den nya artskyddsutredningen "en katastrof för markĂ€gareâ.
Det Àr ocksÄ i detta ljus som Centerpartiets utspel i veckan ska ses. Det var talande att C, stÀllda inför vÀggen, valde ÀganderÀtt och uppluckrat strandskydd som viktigaste villkor för att slÀppa fram Löfven igen. Partiet har kanske kunnat leva med att delar av januariavtalet förhalats, urvattnats eller prioriterats ned. Men vad ÄterstÄr om man inte vinner skogen?
Stefan Löfven Àr nu statsminister igen. Men hur ska C försvara att Ànnu en gÄng placera Miljöpartiet, den diametrala motsatsen i skogsfrÄgorna, pÄ regeringskansliet? Existerar ens en möjlig skogskompromiss mellan C och MP?
Innan de frÄgorna Àr besvarade saknas ett hÄllbart regeringsalternativ till vÀnster. Kom ihÄg det nÀsta gÄng Löfven lovar guld och gröna skogar.