I början av 2000-talet fick politiker upp ögonen för arenor. Lokal idrotts-, kultur- och konferensverksamhet skulle frodas. Den egna kommunen skulle sÀttas pÄ kartan. Vid det hÀr laget borde det dock stÄ klart att den succéyra som politiker gÀrna svÀvar ivÀg i sÀllan har bÀring i verkligheten. I en ny rapport beskrivs hur politisk arenaiver snarare tycks gÄ hand i hand med rena glÀdjekalkyler, vars faktiska notor i slutÀndan lÀggs i knÀna pÄ skattebetalarna.
I rapporten âArenakraschâ har tankesmedjan Timbro tittat nĂ€rmare pĂ„ ett antal kommunala arenaprojekt. En gemensam nĂ€mnare för projekten som tas upp Ă€r att kostnadsplanerna tenderar att spricka â och det handlar inte direkt om marginella justeringar.
NĂ€r Lund 2005 började planera för en multisportarena landade man först i en prislapp pĂ„ omkring 80 miljoner kronor. KommunfullmĂ€ktige gav senare grönt ljus, men dĂ„ lĂ„g summan pĂ„ 200 miljoner. Arenan har pĂ„ senare Ă„r börjat göra ett positivt ekonomiskt resultat och det Ă€r sĂ„klart bra. Det görs dock inte pĂ„ egna ben â varje Ă„r avsĂ€tter kommunen fem miljoner i verksamhetsbidrag.
2008 började Ystad förbereda byggandet av en multiarena med tillhörande bad. Den ursprungliga budgeten lĂ„g pĂ„ 210 miljoner men i slutĂ€ndan hade kostnaden stigit till 507 miljoner. I praktiken betalar varje kommuninvĂ„nare 750 kronor om Ă„ret â bara för att badhusdelens driftunderskott ska finansieras.
I Uppsala har planeringen av en arena pĂ„gĂ„tt i tolv Ă„r. Inga steg mot byggstart har tagits â efter flera turer om bland annat finansieringsfrĂ„gan har frĂ„gan hamnat i lĂ„ngbĂ€nk. Kostnaden har dĂ€remot redan uppgĂ„tt till 45 miljoner kronor.
Mönstret gĂ„r igen. Ett stort antal miljoner blir plötsligt Ă€nnu fler och nĂ€r â eller om â bygget vĂ€l stĂ„r klart fortsĂ€tter kostnaderna löpa pĂ„. Och tyvĂ€rr saknas inte exempel pĂ„ liknande historier, utöver rapportens genomgĂ„ng.
Ett annat uppmĂ€rksammat fall Ă€r arenan i VĂ€nersborg. 2006 togs en första prisbild pĂ„ 90 miljoner fram. Den ökade sedan i flera etapper. 2009 invigdes arenan och samma höst uppskattades slutkostnaden till 246 miljoner. Detta var dock innan det i slutet av samma Ă„r framkom att kommunen hade stoppat utbetalningar till entreprenörerna â och dĂ€rför hade fordringar pĂ„ sig pĂ„ upp mot ytterligare 20 miljoner (TTELA 29/12-2009). Skandalen utmynnade rentav i att en förundersökning inleddes, som senare lades ned (TTELA 24/2-2011).
Sveriges kommuner stÄr inför stora ekonomiska utmaningar. Vid Ärsskiftet höjdes skattesatsen i var tionde kommun (Dagens SamhÀlle 4/12-2019) och en majoritet av kommunerna bedömde de ekonomiska förutsÀttningarna som kÀrva inför Äret som just inleddes (SR 16/10-2019).
Exemplen pĂ„ vidlyftiga arenaprojekt med tveksam nyttoeffekt sĂ€tter fingret pĂ„ varför politiker mĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att prioritera kommunal kĂ€rnverksamhet. Varje enskild idĂ© om en kommunal satsning mĂ„ste sĂ„klart inte vara dĂ„lig i sig. Det viktiga Ă€r att kommunpolitiker lĂ€r sig att ta ansvar genom att alltid tĂ€nka ett varv till. Ăr just det hĂ€r spĂ€nnande projektet nödvĂ€ndigt för kommunen â eller kommer det i slutĂ€ndan kosta mer Ă€n det smakar? (Liberala nyhetsbyrĂ„n)
Max Eskilsson