Bandy är en omtyckt och klassisk sport i Sverige, en sport som en gång i tiden delade sig från det gemensamma ursprunget med dagens svenska nationalsport ishockey. Därefter har de två delvis gått olika vägar och skaffat sig olika identiteter.
Bandyportföljens mytiska skimmer lever kvar, tillsammans med det dova ljudet av vantar som applåderar och synen av rök som bolmar ur hejande munnar i den kyliga utomhusluften. Regn och väta har under många år varit ett ständigt hot för många föreningar och är det fortfarande för många, trots att konstfrusen is har funnits länge.
Med start på 1970-talet började ishockeyn att modernisera sig genom att bygga ishallar. Det gav förutsägbara förutsättningar för själva verksamheten, med en längre säsong på is och en mer attraktiv miljö för åskådarna. Även om en viss kyla alltid finns i en ishall är den kontrollerad och regnet uteblir. Möjligheterna ökade rejält.
I modern tid har bandyn delvis gjort en liknande resa som ishockeyn. En ledande klubb som Sandviken har under det senaste decenniet haft gynnsamma förutsättningar, tack vare multiarenan Göransson Arena som tar cirka 4 000 åskådare. Andra klubbar har haft en liknande utveckling, medan många fortfarande är kvar i den för isen så problematiska utomhusvärlden.
Även i Motala har diskussionen kring bandyhall blivit ett långdraget och återkommande fenomen. Det senaste året har även diskussionerna kring att flytta hela bandyverksamheten till en helt annan fysisk plats tagit fart, även om det inte verkar locka särskilt många. En evenemangshall har diskuterats, likaså en uppblåsbar och mer ekonomisk lösning.
Låt oss för en stund lyfta blicken och fokusera på problemets kärna, nämligen isen. Den kräver kyla både underifrån och ovanifrån för att existera. Därmed kostar den pengar både att tillverka och underhålla, samt att den är beroende av vädrets makter. Knappast ideala förutsättningar för att få ett stabilt underlag för en elitidrott.
Tänk dig i stället en is som är i princip oberoende av temperatur, inte kräver någon energi för att hålla sig stabil, inte kräver vatten i underhåll och fungerar oavsett väderlek. Den är dessutom tyst, eftersom det inte krävs fläkt eller aggregat för att hålla den igång. Glöm dyra ismaskiner.
Fantastiskt, inte sant? En utopi, kanske du säger. Svaret är nej. Denna konstgjorda isyta är i dag verklighet, år 2019. I söndags invigdes nämligen en bandyplansstor yta av konstgjord is i Mexico City. Stadens mångåriga tradition med en stor isyta för skridskoåkning har denna gång moderniserats med en konstgjord yta. Tillverkaren har vid det här laget levererat många olika varianter av denna moderna is av varierande storlek till bland annat ishockey, curling och konståkning.
Om Motala menar allvar med visionen att vara en evenemangsstad finns här en unik chans att lyfta blicken och våga utmana omvärlden. Åk skridskor året runt. Utred möjligheten att ersätta Motalas frusna bandyvatten med en konstgjord is!
Det kan så klart finnas yttre hinder som regler från idrottsförbund som bromsar, men de kan ändras. För bandyns överlevnad kan det krävas drastiska åtgärder. Varför inte prova ett framtidsinriktat, konstruktivt angreppssätt för bandyns överlevnad i Motala?
Tobias Josefsson