De senaste fem åren har varit de mest miserabla sedan andra världskriget. För den som förträngt eländet är det precis fem år sedan covid-19 började spridas över världen. Pandemin skördade över 7 miljoner offer, och när vi äntligen såg en ljusning inledde Putin sitt krig mot Ukraina. Medan det pågick planerade Hamas den noggrant genomtänkta terrorattacken mot Israel – den största massakern på judar sedan förintelsen, vilken följdes av det tragiska kriget i Gaza. Ett krig som kommer att påverka regionen under decennier framåt. När vi trodde att det inte kunde bli värre vann Donald Trump presidentvalet i USA.
Som en direkt följd av katastroferna hamnade stora delar av världen i ekonomisk kris. Ur ett globalt perspektiv har svenskarna fortsatt leva sina liv som förut. Vad är en hyreshöjning jämfört med att se sitt hem jämnas med marken i Israel och Gaza? Vad är post-covid jämfört med att utsättas för sexuell tortyr i ryssarnas fångenskap? Vad är höga elpriser jämfört med att inte ha någon elektricitet alls?
Så kan man förstås tänka. Och vara tacksam över det man har. Det ska svenskarna vara just nu, särskilt när ekonomin äntligen börjar återhämta sig. Mantrat “snart blir det bättre” kan bytas ut mot “nu blir det bättre” – åtminstone när det gäller vår privatekonomi. Tillväxtprognoserna är försiktigt positiva. Inflationen minskar, och löneökningarna börjar hänga med. Trump är visserligen gränslös och oberäknelig, och de höjda importtullarna som med stor sannolikhet införs kommer att ställa till rejäla problem för bolag som är beroende av amerikanska konsumenter. Efter Norge och Tyskland är USA det tredje största landet för svensk export. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv förväntas den svenska exporten till landet minska med 15 procent.
Samtidigt har byggandet börjat ta fart igen i Sverige. Bostadsmarknaden börjar återhämta sig och kommer att stimuleras ytterligare av höjt bolånetak och slopande av ett av amorteringskraven. Bankernas privatekonomer är oeniga om hur många räntesänkningar som väntas under året, men räntan har sedan förra året varit på väg nedåt... Regeringen har äntligen fått utrymme att sänka skatten på drivmedel, löner och sparande.
– De lättnader vi gjorde förra året kommer nu att trilla in i svenskarnas plånböcker, sa vice riksbankschef Aino Bunge när hon gästade Ekonomibyrån i SVT (19/1).
Helt och hållet har molntäcket har fortfarande inte spruckit upp. Under tisdagen öppnade New York-börsen med ett ras på 2,7 procent. I finansvärlden rusade Vixet, ett index som mäter marknadsoron, med 30 procent. Det behöver knappast sägas att svängningarna kommer att ha direkt påverkan på Sverige.
Men är det någonting vi lärt oss de senaste fem åren är det att famla i mörker. Det kommer att bli enklare att ta sig fram nu, när ljuset är inom räckhåll.