Den som ska vÀlja gymnasieskola i Stockholm, Göteborg, Malmö eller i nÄgon annan av landets större kommuner fÄr hem otaliga broschyrer frÄn gymnasium som försöker fÄ eleverna att vÀlja just deras skola. Bor man pÄ en mindre ort fÄr man i vÀrsta fall nöja sig med den enda kommunala skolan.
Att utbudet, och dĂ€rmed valfriheten, skiljer sig kraftigt Ă„t i landet konstaterar gymnasieminister Anna Ekström (S) i en artikel pĂ„ DN Debatt (12/3). âFör individen blir detta ett problem utifrĂ„n att var man bor spelar en sĂ„ stor roll för vilka program man kan lĂ€saâ, skriver hon. PĂ„ mĂ„ndagen presenterade regeringen en ny utredning, som fĂ„r i uppdrag att se över styrningen av gymnasieskolan. Det Ă€r bra.
Exempelvis har smÄ kommuner ofta inte rÄd att driva resurskrÀvande program eftersom elevunderlaget Àr för skralt. Detta trots att industrin skriker efter kompetent arbetskraft. I stÀllet erbjuds bara de stora, inte lika kostsamma programmen som samhÀlle och natur.
Vad ska man dÄ göra Ät saken? Att smÄ kommuner samordnar gymnasieutbudet pÄ en regional nivÄ Àr en bra idé. Att nÀrliggande kommuner tecknar samordningsavtal, som exempelvis Stockholmsregionen gör, borde vara sjÀlvklart och permanent i hela landet. Ett annat svar Àr att landstingen tar över kommunernas uppgift att ansvara för gymnasiet. Landstingen har redan i dag hand om viss utbildningsverksamhet, som studieförbunden. Men i praktiken Àr detta inte en god idé. MÄnga landsting fungerar dÄligt. PÄ sikt bör landstingen lÀggas ner.
Ett annat alternativ Ă€r att staten tar över huvudmannaskapet för gymnasieskolan, och lĂ„ter exempelvis lĂ€nsstyrelserna ansvara för denna utbildningsform. LĂ€nsstyrelserna, som Ă€r statliga myndigheter, har i Ă€rlighetens namn mĂ„nga flummiga uppgifter pĂ„ sitt bord. Det Ă€r mycket âsamordningâ, âsektorövergripandeâ och âhelhetsbildâ i lĂ€nsstyrelsernas arbetsbeskrivning.
Men eftersom lÀnsstyrelserna just har ett samordnande uppdrag, och har hand om regional tillvÀxt, skulle ett gymnasieansvar vara i linje med Anna Ekströms ambition. Yrkesprogrammen pÄ gymnasiet behöver samarbeta bÀttre med det lokala nÀringslivet. Redan i dag erbjuder mÄnga företag lÀrlingsanstÀllningar, men systemet behöver byggas ut. Dessutom bör gymnasieskolor och företag kunna samarbeta Àven utanför lÀrlingsformen, exempelvis genom att lÄna ut utrustning, lokaler och liknande. Det, om nÄgot, skulle vara bra för regional tillvÀxt, och en win-win för elever sÄvÀl som kommuner och företag. (Liberala nyhetsbyrÄn)