Vi behöver göra uppoffringar av olika slag för att skapa förutsättningar för oss själva och våra allierade att kunna ha ett relevant försvar, men det kan inte göras hur som helst. På bilden: artillerisystemet Archer.
Försvarets materielverk (FMV) planerar som bekant att mot bakgrund av det förändrade världsläget efter Rysslands vidriga invasion av Ukraina utöka sin verksamhet i Vättern. De vill helt enkelt kunna skjuta mer och oftare i Karlsborg på Vätterns västra sida.
Nyligen avslutades en remiss kring utökningen, där berörda länsstyrelser och kommuner runt Vättern gavs möjlighet att tycka till. Det är givetvis bra och i sin ordning att FMV ber att få in åsikter kring den föreslagna förändringen, särskilt när så många människor berörs av det.
Samtidigt är känslan att FMV bjöd in till dialog med armbågen, eftersom det ges i sammanhanget väldigt kort tid att svara i en så pass viktig fråga. Två veckor efter att möjligheten ges till kommunerna att svara förväntas deras svar att vara inlämnade. Det är i en byråkratisk värld orimligt kort tid för respons, när det gäller en så viktig fråga som därtill har varit på gång under en längre tid. Varför gör FMV på detta viset?
Dessutom är det som remissinstans omöjligt att veta riktigt vad det är man förväntades att svara på. På grund av sekretess är stora delar av underlaget bortmaskat med svart markering, vilket gör att det inte går att läsa stora delar av handlingen. Det mesta som finns kvar handlar om rena fakta, exempelvis kring olika typer av vapen och ammunition.
Den som svarar och förväntas bidra med synpunkter får göra det med ögonbindel på. ”Hej, vi vill att ni ska tycka till om den planerade förändringen – men ni får inte veta vad den innebär innan ni ska tycka till”. Det blir faktiskt smått absurt.
Utifrån hur världen ser ut är det förståeligt att FMV vill utöka verksamheten. Det är en direkt följd av verkligheten. Vi behöver göra uppoffringar av olika slag för att skapa förutsättningar för oss själva och våra allierade att kunna ha ett relevant försvar, men det kan inte göras hur som helst.
En sak som är värd att notera är att remissen har begränsats till att enbart gälla buller. Inte andra typer av påverkan, som effekter för vattenkvaliteten i framtiden eller andra typer av påverkan på djur och natur. Det blir snedvridet.
Avsnittet ”Risk för människors hälsa och miljö” är ett enda stycke långt och innehåller utöver maskerad text bland annat en beskrivning av utökningarna i form av ”dock ej skadliga för hälsa och miljö”. Det är väl ändå att göra det lite väl lätt för sig, med tanke på att Vättern fylls på med järn, koppar, zink, bly, aluminium och andra skadliga ämnen.
Någonting som fortfarande är helt centralt för Motala, Vadstena och alla andra kommuner – och därmed alla hundratusentals människor som bor här – runt omkring Vättern är att ta fortsatt strid för att bevara norra Europas största dricksvattentäkt. Det är livsviktigt, både i dag och i framtiden.