Att skolan behöver mer resurser Àr ett av de vanligaste pÄstÄendena i den politiska debatten. Men tÀnk om problemen i skolan inte primÀrt handlar om resursbrist, utan om att de stora summor som varje Är lÀggs pÄ skolan anvÀnds pÄ fel sÀtt?
I en intervju i början av hösten resonerade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i precis dessa banor: Det satsas redan vÀldigt mycket pengar pÄ skolan. Men en hel del av det skolan gör skulle kunna göras bÀttre. Först nÀr vi har gjort allt vi kan med de resurser vi har Àr det dags att be om mer pengar, konstaterade han i en intervju med Dagens SamhÀlle (17/8).
Fredriksson dristade sig Àven till att pÄstÄ att den typ av resurstillskott politiker Àlskar att utlova kanske gör mer skada Àn nytta. Om det saknas förmÄga att anvÀnda resurserna pÄ bÀsta sÀtt riskerar ytterligare tillskott att skapa en kultur dÀr man skyller problemen pÄ andra och vÀntar pÄ att politikerna ska öppna plÄnboken Ànnu en gÄng.
Nyligen presenterade Svenskt NÀringsliv en utredning som understryker Fredrikssons poÀng. I rapporten Nationell benchmarkingstudie om effektiviteten inom svensk grundskola slÄs det fast att det inte finns nÄgra samband mellan de resurser kommunerna satsar pÄ skolan och de kunskapsresultat som uppnÄs. Och det Àven om man tar hÀnsyn till kommunernas skilda förutsÀttningar, som exempelvis att glesbygd driver upp kostnaderna eller att förÀldrarnas utbildningsnivÄ pÄverkar barnens skolresultat.
Det som utmÀrker kommunerna som lyckas vÀl med att leverera högkvalitativ undervisning till lÄg kostnad Àr istÀllet hur verksamheten styrs och organiseras. Samma sak gÀller för de kommuner som de senaste Ären lyckats förbÀttra effektiviteten, sÄ att de fÄr ut bÀttre resultat i skolan för varje satsad krona.
NÄgra nyckelfaktorer som rapporten lyfter fram Àr lÄngsiktighet, tydlig ansvarsfördelning och att bÄde lÀrare, tjÀnstemÀn och politiker arbetar utifrÄn samma tankar kring prioriteringar, rutiner och mÄl.
Det kan lÄta som sjÀlvklarheter. Men som rapportförfattarna konstaterar Àr det vanligt att nÄgon eller nÄgra av dessa framgÄngsfaktorer brister.
Slutsatserna i Svenskt NĂ€ringslivs studie ligger i linje med skolforskaren Maria Jarls forskning kring varför vissa skolor nĂ„r bĂ€ttre resultat Ă€n andra trots likartade förutsĂ€ttningar. Ăven hĂ€r lyfts organisationen fram som en nyckelfaktor. De vĂ€l fungerande skolorna visade sig ha en stabilitet och en samsyn pĂ„ vad som Ă€r viktigt, konstaterade Jarl i en intervju med Dagens Nyheter (20/12-2016).
Den som tror att lösningen pĂ„ skolans problem stavas mer resurser â oavsett om det handlar om lĂ€rarnas arbetssituation eller förmĂ„gan att hjĂ€lpa elever med sĂ€rskilda behov â har all anledning att tĂ€nka ett varv till. Betydligt oftare lĂ€r lösningen vara att stĂ€lla sig frĂ„gan om varje satsad krona verkligen anvĂ€nds pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt, för att eleverna ska fĂ„ en sĂ„ bra skola som möjligt. (Liberala nyhetsbyrĂ„n)