Motalabornas goda idéer riskerar att strypas i onödan

Invånarna ska framåt få chansen att lämna in Motalaförslag. Tanken är bra, men risken finns att goda idéer stryps i onödan.

”Motalaförslaget” är det tänkta resultatet av en utredning som har gjorts för att stärka den lokala demokratin. Initiativet är bra, men det finns ännu mer att önska.

”Motalaförslaget” är det tänkta resultatet av en utredning som har gjorts för att stärka den lokala demokratin. Initiativet är bra, men det finns ännu mer att önska.

Foto: Elna Lundgren

Ledare2025-05-16 00:01
Detta är en ledare. MVT:s ledarsida är oberoende liberal.

Motala kommun ser nu ut att ta ett steg i rätt riktning mot en ökad delaktighet från invånarna, men tråkigt nog känns det som att det borde kunna göras ännu bättre. Varför måste delaktigheten begränsas mer än nödvändigt?

”Motalaförslaget” är det tänkta resultatet av en utredning som har gjorts för att stärka den lokala demokratin, genom att öka möjligheten för fler att bli delaktiga. Invånare över 18 år ska kunna skicka in förslag, som sedan behöver få stöd för fler innan de hanteras. Det verkar som att det råder politisk enighet om införandet, vilket är positivt.

Ledarskribentens huvudkritik mot det presenterade upplägget för e-förslag i Motala handlar om begränsningen att det krävs att minst 400 personer aktivt ställer sig bakom ett förslag för att det ska ”beredas politiskt”. Det räcker alltså inte ens med 399 personer, vilket i sammanhanget faktiskt är väldigt många, för att ett förslag ska hanteras.

I den utredning som har gjorts inför hanteringen i kommunstyrelsen har det gjorts en omvärldsanalys kring kravet på antal röster, vilket är bra. Därefter konstateras det krasst att huvudspåret är att kräva minst 400 röster, bara för att ”några av de andra kommunerna” gör det.

Det är ett uselt argument, eftersom det finns ”några av de andra kommunerna” som inte gör det. Varför begränsa mer än nödvändigt? I så fall vore det att föredra att ha ett krav på betydligt färre röster – eller inte ha något krav alls – och i ett senare skede öppna för att höja ribban om nu förslagen mot förmodan skulle strömma in.

Efter diskussion i fullmäktige ska det nu göras ett mindre omtag och tittas på om kraven i stället ska sättas till minst 13 år för att lämna in förslag och minst 200 röster för att få det att gå vidare. Det är steg i rätt riktning, men kärnfrågan kvarstår.

Att få in idéer från invånarna är en bra grundinställning från kommunen och det är bra att utredningen har gjorts. Samtidigt är det lite av ett demokratiskt problem att diskussionen behövs, eftersom vi i den representativa demokratin redan har företrädare för folket. Jag tänker så klart på de folkvalda politikerna i de olika partierna, som säkerligen med öppen famn tar emot förslag direkt från väljare och andra invånare. Vi får inte tappa bort den förankringen, även om ambitionen att skapa fler vägar in för förslag som sagt är god.

Visst är det så att lyhörda politiker kan snappa upp goda idéer även från ett inkommet e-förslag, oavsett hur många andra invånare som ställer sig bakom det. Det krävs faktiskt bara en enda individ för att komma på ett genialiskt förslag, även om andra inte inser dess storhet.

Den vägen kan en god idé alltså komma in i det politiska livet, men om en politiker i exempelvis kommunfullmäktige driver frågan på eget bevåg tappas den naturliga kopplingen till det ursprungliga förslaget. Effekten kan bli bra, men det är ändå inte riktigt så man vill att det ska fungera.

Även om det alltså finns mer att önska är ändå Motalaförslaget ett välkommet initiativ för att stärka demokratin.