Bildningsnämndens rapportering efter årets två första månader visar inga stora avvikelser mot budget hittills. Däremot finns en prognos för helåret i form av ett underskott om fem miljoner kronor, vilket ger anledning till eftertanke.
Inför nämndens möte konstateras även att det finns en hel del stora osäkerheter i prognosen. Det är i sig ingenting ovanligt när vi endast har kommit två av tolv månader in på året, det ligger i sakens natur. Däremot borde åtminstone delar av de punkter som redovisas inte ha medfört några stora osäkerheter.
En sak som är svår att förutsäga och påverka är sökbilden för eleverna i gymnasiet. Nu verkar det lovande inför hösten i och med att andelen elever från Motala som stannar på hemmaplan ser ut att bli relativt hög, men lockelsen från Linköping är alltid ett orosmoment.
En annan sak som är svår att hantera är alla riktade statsbidrag som finns och därtill dyker upp från ingenstans under årets gång. Dessutom kommer de då och då med specifika krav på medfinansiering, vilket kan få konsekvenser både kortsiktigt och långsiktigt. Särskilt jobbigt blir det när statsbidragen försvinner efter en tid och kommunen då förväntas finansiera helheten på egen hand. Det är tufft att plocka bort saker som har lagts till.
Därefter går vi vidare till ett annat område som alltså inte borde ha varit så osäkert som det faktiskt är i dagsläget. De stora skolförändringarna i Motala tätort. Förvaltningen konstaterar att de ekonomiska effekterna av sammanslagning av Södra 7-9 och Zederslund samt Karlslund och Skolgårda är osäkra. Tillkommer gör även osäkerhet kring det färska beslutet om Vätternskolans organisation för årskurs 4-6 från höstterminen.
Om det hade gjorts ett ordentligt förarbete inför förändringarna hade de ekonomiska effekterna varit betydligt mer förutsägbara. Osäkerheten är en konsekvens av beslutet, som i dag framstår som framstressat och ogenomtänkt.
En relaterad extern faktor för ekonomin är också att friskolan Kunskapsskolan numera finns i Motala och påverkar fördelningen av elever. Inte bara för att den lockar elever i sig, men även för att elever som påverkas negativt av skolförändringarna potentiellt kan välja att söka sig till friskolan i stället för de kommunala skolorna.
Frågan om fler särskilda undervisningsgrupper eller en resursskola aktualiseras också utifrån februarirapporten. Allt fler elever i förskolan och grundskolan bedöms vara i behov av särskilt stöd, vilket kräver extra resurser. Personalen räcker inte till och ekonomin går inte ihop för att ge eleverna rätt stöd.
Det krävs alltså redan nu insatser kring skolans ekonomi, men även om det är jobbigt att konstatera är det väldigt bra att det identifieras så pass tidigt under året.