Ledare: Motverka problemen men värna pluralismen

Problemen i det svenska skolväsendet är större än att de kan lösas med ett förbud av friskolor drivna som aktiebolag. Det menar nationalekonomen tillika tidigare moderata riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson och juridikprofessorn Per Samuelsson, i en ny rapport om marknadsskolan skriven på uppdrag av Lärarnas Riksförbund.

Slutsatsen i rapporten är att ett förbud mot aktiebolagsskolor vore ineffektivt då det finns stora möjligheter att kringgå på olika sätt. Samtidigt beräknas det vara dyrt att införa, med kostnader på omkring 20 miljarder kronor enbart i kompensation till ägarna. Lägger många friskolor ner samtidigt till följd av ett förbud blir det dessutom en stor utmaning för kommunerna att skaffa fram skolplatser till de elever som plötsligt står utan. 

Istället för vinstförbud eller begränsad valfrihet föreslår rapporten en särskild friskolelag, med tydliga ramar och restriktioner för friskolor. Den ska kunna möta behovet av mer mätbara målsättningar för verksamheten och därför vara ett lämpligare styrinstrument än den nuvarande skollagen, som utredaren Anne-Marie Pålsson i en intervju med Skolvärlden (21/3) kallar för "en uppräkning av rättigheter och fluffiga önskemål om hur det borde vara". 

Utredarna ser framför sig ett system där friskolor ska kunna välja att ta ut vinst och exempelvis använda kö som urvalsgrund – men där besluten ska kunna påverka skolpengens storlek. Tanken är att lagstiftningen ska vara flexibel, och inte tvinga in alla friskolor i samma mall, samtidigt som den tydligt riktas mot ett antal av de mest omdebatterade problemområdena: skolpengens storlek i förhållande till skolors olika åtaganden, sållning och sortering av elever, samt insyn och tillämpning av offentlighetsprincipen. Inget vinstförbud eller vinsttak införs, men att skapa vinst blir sannolikt svårare – åtminstone med mer tveksamma metoder. Det är inget färdigt lagförslag och många svåra avvägningar lämnas utan svar, men rapporten är ett intressant bidrag till den svenska skoldebatten bortom skyttegravarna.

Grundtanken är helt rätt: det är möjligt att effektivt motverka friskolesystemets avigsidor, utan att slå sönder helheten och förlora fördelarna. Inte minst är pluralismen bland skolor värd att värna. Då behöver en reglering ske med respekt för de olika förutsättningar som råder för skolor drivna som aktiebolag, stiftelser eller föräldrakooperativ. För likvärdighet behöver inte vara synonymt med likriktning och enhetslösningar, och alla skolor behöver inte stöpas i samma form för att vara goda tillskott till det svenska friskolesystemet.