Kommunernas ekonomi fortsätter att oroa. Befolkningen i yngre och äldre år ökar i en högre takt än den arbetande andelen, vilket gör att kostnaderna ökar mer än intäkterna. Många nämnder har fortsatta problem och lyfter digitalisering som en del av lösningen. Det är klokt, men vad innebär egentligen digitalisering?
I dag har reflektionsljuset landat på digitaliseringen, mer specifikt inom skolan. En av de mer läsvärda och lyssningsvärda personerna inom området är Troed Troedson, som bland annat föreläser och sprider sina tankar via videoklipp på nätet. Han konstaterar bland annat att den svenska skolan ännu inte är digitaliserad, utan snarare datoriserad.
Skolan som institution har enligt Troedson en uppgift att på olika sätt överbrygga tre olika gap, närmare bestämt ett kunskapsgap, ett motivationsgap och ett logistikgap. Lärare, läromedel, betyg, antagningskrav, skolbyggnader, transporter, lektioner och andra typer av inslag i skolan bidrar till att överbrygga dessa gap i elevens läranderesa på väg mot en färdig utbildning.
En verklig digitalisering bidrar till att krympa avstånden för dessa gap. Jämförelsen inom musikens värld är att inte en enda människa eller ett enda föremål längre behöver flytta på sig, tack vare att moderna streamingtjänster finns. Musiker kan utöva sin konst där de finns, fysiska skivor är obsoleta som transportmedel och lyssnaren kan befinna sig precis var den vill.
Den svenska skolan är i dag till delar datoriserad. Det innebär delvis en övergång från böcker och skrivmaskiner till modernare tekniska lösningar för att uppnå samma effekt, om än i ett annat medium. Datoriseringen gör att planering, kommunikation, distansundervisning med mera kan effektiviseras, men den innebär ingen revolution av grundtanken bakom institutionen som vi kallar skolan.
Digitalisering är nästa potentiella språng, som innebär att tankemönster och processer kring konsumtionen av innehållet i den tidigare skrivna texten förändras i grunden. Text måste inte vara skriven, utan kan läsas upp eller presenteras visuellt på andra sätt. Många olika individer kan dessutom ta del av samma uppläsning, i stället för att varje individ behöver en egen bok.
Information i den digitaliserade världen har en annorlunda karaktär. Den är föränderlig över tid och innehållet är sökbart. Många olika individer kan bidra till att skapa innehåll tillsammans. Gränsen mellan producent och konsument kan suddas ut. Delaktigheten kan förbättra innehållet och göra det ännu mer tillgängligt, baserat på hur deltagarna beter sig och agerar.
Digitaliseringens effekter är inte alltid önskvärda, men de är möjliga. Hur kommer då skolsystemets digitaliserade framtid att se ut? Hur skulle den påverka individers möjlighet att kunna ta till sig kunskaper på ett bättre sätt? Kan den ge större möjligheter för elever med olika typer av nedsättningar och diagnoser att ta till sig innehållet på sitt eget unika sätt?
En annan fråga som dyker upp är om vi som samhälle verkligen är redo för en digitalisering av skolan. Klarar vi av att hantera ett sådant paradigmskifte? Det kanske vi helt enkelt måste.