Polisen behöver sÀkra tryggheten i de egna leden

“RĂ€ttvisa har alltid varit vĂ€ldigt viktigt för mig” sĂ€ger Anna Lundgren i Kalla Fakta (8/2). Det fick henne att vĂ€lja en karriĂ€r inom polisen.

Larmen om missförhÄllanden och sexuella trakasserier inom polisen Àr orovÀckande.

Larmen om missförhÄllanden och sexuella trakasserier inom polisen Àr orovÀckande.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2021-02-15 05:00
Detta Àr en ledare. MVT:s ledarsida Àr oberoende liberal.

Men efter att ha riktat kritik mot nĂ„gra kollegors agerande pĂ„ en julfest – dĂ„ en manlig kollega drog skĂ€mt om metoo-rörelsen och nĂ„gra kvinnliga kollegor dansade i högklackat och korta kjolar – har hon valt att lĂ€mna poliskĂ„ren. 

I en undersökning av Polisförbundet frĂ„n november 2020 svarade 12 procent av förbundets medlemmar att sexuella trakasserier förekom pĂ„ deras arbetsplats. Bland kvinnorna svarade 7 procent att de sjĂ€lva blivit utsatta för sexuella trakasserier de senaste tolv mĂ„naderna. Det Ă€r allvarliga siffror. 

Allvarligare blir det av den tystnadskultur som tycks prĂ€gla polisen. Det kvinnorna i Kalla Fakta vittnar om Ă€r inte bara hur de utsatts för olustiga situationer, utan Ă€ven hur de blivit utfrysta nĂ€r de sedan ifrĂ„gasatt kollegornas beteende och hur cheferna inte gett kvinnorna nĂ„got stöd. Bilden bekrĂ€ftas av Polisförbundets undersökning, dĂ€r 27 procent av de tillfrĂ„gade ansĂ„g att det inte gĂ„r att framföra kritik utan att det leder till negativa konsekvenser. 

Olika polisiĂ€ra verktyg anvĂ€nds dessutom som repressalier mot den som sagt ifrĂ„n. Mot Anna Lundgren görs en orosanmĂ€lan om hennes barn. Sahar, som ocksĂ„ vittnar i programmet, blev polisanmĂ€ld för flera brott – utan att det i anmĂ€lan specificerades nĂ€r brotten skulle skett, eller vad anklagelserna faktiskt handlade om. 

Att trakasserier sker inom den yrkeskÄr som ska upprÀtthÄlla lag och ordning i samhÀllet Àr ett problem som riskerar att skada allmÀnhetens förtroende för polisen. Misstankar behöver utredas grundligt, och oacceptabla beteenden tydligt markeras mot.

För vem vill jobba i en yrkeskÄr dÀr man kÀnner sig otrygg? DÀr man riskerar att frysas ut om man rapporterar missförhÄllanden? Det Àr nog fÄ som tycker att en sÄdan arbetsmiljö lÄter lockande.

Den rĂ„dande polisbristen gör att möjliga rekryteringar inte kan stötas bort. För att nĂ„ regeringens mĂ„l med 10 000 nya polisanstĂ€llda till 2024, har man berĂ€knat att runt 22 000 nya rekryteringar behövs för att kompensera för de som kommer gĂ„ i pension eller sluta av andra skĂ€l.

Dessutom behöver trenden att mĂ„nga fĂ€rdigutbildade poliser lĂ€mnar kĂ„ren vĂ€ndas. Att locka fler föredettingar att Ă„tervĂ€nda skulle ocksĂ„ kunna bidra till att sĂ€kra den mankraft som krĂ€vs. MĂ„nga poliser kommer behövas för att rĂ„ pĂ„ gĂ€ngbrottsligheten och sĂ€kra tryggheten. 

Att vara polis Àr ett pÄ mÄnga sÀtt krÀvande och riskfyllt yrke, och dÄ krÀvs en god arbetsmiljö dÀr man stöttar varandra. Redan under me too-hösten 2017 uppmÀrksammades trakasserier inom polisen under uppropet NödvÀrn.

DÄvarande rikspolischefen Dan Eliasson konstaterade dÄ att han blev besviken pÄ att man inte kommit lÀngre med det interna trygghetsarbetet. Tre Är senare kvarstÄr samma kÀnsla av besvikelse.

Att hotet mot vissa enskilda poliser kommer inifrÄn den egna organisationen Àr oroande och mÄste fÄ ett slut. NÀr larmet nu ljuder Ànnu en gÄng behöver ett riktigt arbete för förÀndring börja.