Ledare: Rätt att vägra handla dyrt – men gör det inte bara vecka 12

För att få vardagen att gå ihop är det inte ovanligt att man faller in i samma mönster om och om igen. Man kör samma väg till jobbet, lagar samma middagsrätter vecka efter vecka. Och man handlar alltid i samma mataffär.

Att svenskarna är så lojala mot matjättarna har lett till en osund marknad där det nästan har bildats ett oligopol. De tre stora butikskedjorna, Ica, Axfood och Coop, är totalt dominerande med en marknadsandel på nästan 90 procent.

Det finns flera anledningar till att den svenska matmarknaden domineras av ett fåtal stora aktörer. En är som sagt om att svenskarna är lojala konsumenter. Frågan har dock även en politisk aspekt. Länge fanns det ett utbrett motstånd från kommunernas sida när lågpriskedjor ville etablera sig i Sverige.

Som exempel kan man nämna Lidl som försökte etablera sig i 70 olika kommuner – men fick nobben överallt. I Åre valde kommunen exempelvis att säga nej till den tyska kedjans erbjudande om att köpa en tomt för 6,6 miljoner kronor för att istället sälja den till Coop för 2 miljoner kronor.

Att kommunpolitikerna använt sin makt för att gynna vissa matkedjor i kombination med att vi i Sverige har ett företagsklimat där det är svårt att som liten aktör slå sig in på en etablerad marknad har lett oss dit vi är idag. I kombination med andra prisdrivande faktorer som är helt bortom Sveriges kontroll som dåliga kaffeskördar och problem med internationella försörjningskedjor har det lett till skenande matpriser.

De höga matpriserna har nu gjort att ett  initiativ om att bojkotta matjättarna under vecka 12 spridit sig över landet. Initiativet har fått stor uppmärksamhet både i traditionella och sociala medier. Framförallt från vänster hyllas aktionen att markera mot de stora matvarubutikerna.

Det är spännande att Sverige samlade vänster helt plötsligt har blivit marknadsekonomins varmaste förespråkare. Bland annat har Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar gått ut och uppmanat till att delta i bojkotten mot matjättarna. Det är svårt att hitta en riskkapitalist med lika stor tilltro till marknadens förmåga att lösa samhällsproblem.

Vänsterns nya perspektiv är uppiggande. De har nämligen helt rätt. Det är genom att utnyttja vår konsumentmakt som vi kan förändra hur marknaden ser ut. Man kan ju hoppas att dessa nyvunna insikter sipprar in i hur den breda vänstern tänker på andra politikområden också.

Även som enskild medborgare och konsument kan man alltså bidra till att matpriserna ska bli lägre i framtiden. Bland annat genom att ta sig tid att kolla vilken butik som faktiskt har mest prisvärda varor och handla i dessa affärer. Det kräver att man är aktivt otrogen mot sin vanliga butik. Ska aktionen mot matpriserna få effekt krävs också betydligt mer ihärdighet än en performativ bojkott under endast en vecka.

Om målet är rimligare matkostnader måste vi inte bara utnyttja vår konsumentmakt för att få ner priserna långsiktigt. Vi borde också använda vår demokratiska makt för att se till att välja politiker som är positivt inställda till konkurrens och företagsamhet. Det är så vi kan skapa en välmående marknad där alla handlare tvingas att hålla priserna på en acceptabel nivå.