RĂ€tta till buggarna i friskolesystemet

“Vi ser bristerna i friskolesystemet” skriver Liberalernas riksdagsledamöter Roger Haddad och Maria Nilsson pĂ„ Aftonbladets debattsida (21/12).

För att vÀrna valfriheten behöver bristerna i friskolesystemet ÄtgÀrdas.

För att vÀrna valfriheten behöver bristerna i friskolesystemet ÄtgÀrdas.

Foto: Heiko Junge/TT

Ledare2020-12-23 05:10
Detta Àr en ledare. MVT:s ledarsida Àr oberoende liberal.

Förslagen som de föreslĂ„r för att rĂ€tta till bristerna Ă€r bland annat en reformerad skolpeng, samordnat skolval – och att staten ska överta huvudmannaskapet frĂ„n kommunerna. 

Det sista förslaget, att förstatliga skolan ska nu utredas inom ramen för januariavtalet. Ensamt Ă€r det ingen lösning pĂ„ skolans problem, men likvĂ€l ett Ă€rligt försök att rĂ€tta till problemen med nittiotalets kommunalisering. 

Men det Ă€r inte huvudmannaskapet som stĂ„tt i centrum för höstens skoldebatt utan friskolereformen eller – som lĂ€raren Filippa Mannerheim kallade det i sin uppmĂ€rksammade artikel pĂ„ Expressen kultur – marknadsskolan. 

FĂ„ reformer kommer utan oanade konsekvenser, och friskolereformen Ă€r sĂ„klart inget undantag. Betygsinflationen, och att vissa elever sĂ„llas bort Ă€r problem som behöver försvinna. Som tur Ă€r saknas det inte tĂ€nkbara lösningar. 

En sĂ„dan lösning Ă€r centralt rĂ€ttade nationella prov, som skulle kunna bli ett mer tillförlitligt verktyg i jĂ€mförelser mellan skolor Ă€n idag. I oktober redovisade Skolverket ett förslag pĂ„ hur en sĂ„dan central rĂ€ttning skulle kunna gĂ„ till – och konstaterade att central bedömning skulle öka likvĂ€rdigheten i bedömningen. Kombinerades det med att de nationella proven gjordes mer tydligt vĂ€gledande vid betygssĂ€ttning Ă€n idag, skulle strösslandet med glĂ€djebetyg troligen minska. 

En vanlig kritik mot friskolorna Ă€r att de jagar efter de lönsamma eleverna, och sĂ„llar bort de som inte Ă€r studiemotiverade och sjĂ€lvgĂ„ende. Barn frĂ„n socioekonomiskt svaga hem, och de med diagnoser, riskerar att sĂ„llas bort. Segregationen blir mer pĂ„taglig. Det blir ett hot mot ett skolval som ska vara fritt för alla. 

HĂ€r pekas kösystemet ofta ut som en bov i dramat – dĂ„ socioekonomiskt starka hem i större utstrĂ€ckning stĂ€ller sitt barn i kö redan pĂ„ BB. NĂ„got ett obligatoriskt, samordnat skolval frĂ„n ett visst datum skulle kunna stĂ€vja. 

Olika tillĂ€gg pĂ„ skolpengen för elever med större stödbehov Ă€r en annan möjlig vĂ€g, som dessutom redan tillĂ€mpas idag. Regelverken kan dock behöva ses över. Bland annat sĂ„ har flera resursskolor för barn med diagnoser larmat om brister i systemet. Idag behöver friskolor ansöka om tillĂ€gget efter att de antagit en elev – ett beslut de alltsĂ„ mĂ„ste ta utan att veta om de kommer ha ekonomin för att ge eleven det stöd den behöver. Blir det avslag, eller en lĂ€gre ersĂ€ttning Ă€n vĂ€ntat, stĂ„r skolan dĂ€r med hĂ„l i budgeten. Elever som gĂ„r i kommunala stödgrupper Ă€r garanterade de pengarna, samtidigt som bara 15 procent av de i friskolorna fĂ„r motsvarande. 

Oavsett driftsform mÄste elever fÄ det stöd de har rÀtt till. LÄngt ifrÄn alla skolans problem Àr kopplade till friskolesystemet, men det finns flera oroande buggar i systemet som behöver lösas. För att slÄ vakt om den viktiga valfriheten mÄste de tas pÄ allvar, och mötas med lÀmpliga reformer. Det Àr dags att vÄrda friskolereformen.