Häromdagen berättade MVT om en studie av sovmorgon i skolan för högstadieelever. Vad får en timmes senare skolstart för effekter i praktiken i en svensk kontext? Det ska bli intressant att ta del av resultatet, men redan nu kan ett par hypoteser presenteras av ledarskribenten.
”Vilket daltande det är med dagens ungdomar” tyckte en användare i kommentarsfältet på MVT:s hemsida och uppmanade dem att gå och lägga sig i tid. En del som läser kommentaren suckar antagligen tungt åt en åsikt som upplevs som gammaldags och förlegad.
Så kan det nog vara ibland, men det är faktiskt intressanta aspekter som lyfts. Daltas det för mycket med dagens ungdomar? Sover de tillräckligt mycket?
Pseudonymen ”Bor i Motala” flikar in att elever på Zederslundsskolan hela fyra dagar i veckan börjar vid 8-tiden och slutar vid 16-tiden. Även om variationen kan vara stor ser det säkert ut så för fler elever i olika skolor. Är det att dalta med eleverna?
I MVT:s artikel berättar en skolkurator om att mer sömn är en framgångsfaktor för elevernas prestation. Över hälften av ungdomar i åldern 15-16 år sover mindre än de åtta timmar per natt som är rekommenderat, enligt en avhandling från Högskolan i Borås.
Bristande rutiner, skolstress och även osund skärmtid ligger ofta bakom för lite sömn. Saker som föräldrar kan ha stor inverkan på, vilket gör att det är relevant att även föra in aspekten föräldraansvar i den här diskussionen.
Positivt är att avhandlingen visar att ungdomar som sover för lite vill ha stöd och råd från just föräldrar eller andra vuxna förebilder. Det finns ofta en insikt kring problemet och en önskan att göra någonting åt det, men då krävs hjälp.
Att som ungdom få till en aktiv fritid med kultur och idrott är inte heller lätt. Redan i dag är det ett klurigt pusslande som krävs för att få tiden att räcka till. En förskjuten skoldag med en timmes senare slut kommer att göra det ännu svårare för ungdomar att vara aktiva inom kultur och friidrott.
Det leder till hypotes nummer ett, nämligen att ungdomars fritid kommer att bli fattigare. Med tanke på att en meningsfull fritid är en viktig faktor för att hålla ungdomar borta från kriminalitet borde det oroa oss.
Barn som bor på landsbygden får dessutom ännu längre dagar på grund av restid. Det ska också mycket till för att Östgötatrafiken ska anpassa sig efter en ändrad skolstart. En sådan måste alltså genomföras på samtliga skolor, vilket verkar föga troligt.
Det leder till hypotes nummer två, nämligen att barn som bor på landsbygden riskerar att bli förlorare med en förskjuten skoldag. Det får inte glömmas bort i sammanhanget.