Varje enskild röst räknas. Det är en lika logisk som fundamental grundregel inom demokratin, men det är långt ifrån alltid som det slutliga utfallet utifrån antal röster följer den tankemässiga logiken. Hur valsedlar, valkretsar, fördelningsalgoritmer och andra involverade delar av valsystemet är utformade kan ibland vara direkt avgörande för slutresultatet. Inför valet 2018 inför dessutom en helt ny procentspärr på det kommunala planet, vilket kan hota små lokala partiers existens.
Beroende på hur ett valsystem är konstruerat är det inte alltid säkert att den som får flest röster vinner valet. Det kanske mest aktuella exemplet på detta är att Donald Trump besegrade Hillary Clinton i det senaste amerikanska presidentvalet, trots att Clinton var den som totalt sett fick flest röster. Motsvarande bedrift lyckades även George W Bush med i kampen mot Al Gore i presidentvalet år 2000.
Tittar vi på förutsättningarna i Sverige finns det intressanta delar av vallagen att ta hänsyn till inför de kommande valen till riksdag, landsting och kommun i september. På nationell nivå är det oförändrat fyra procent av rösterna i hela landet eller tolv procent i en enskild valkrets som gäller för att ta plats i riksdagen. I landstinget, eller i vårt fall det som kallas Region Östergötland, är det minst tre procent av rösterna i hela området som är minimikravet för att få representation i fullmäktige.
En nyhet inför kommunvalet 2018 är att det för första gången finns en spärr att ta hänsyn till även på den nivån. Detta kan potentiellt komma att drabba mindre och/eller lokala partier negativt. Om ingenting hade ändrat sig i övrigt från valet 2014 hade nämligen dessa mindre partier stängts ute från inte mindre än 52 av 290 kommuner jämfört med i dag.
Spärren som från och med nu kommer att råda innebär att partier behöver samla minst tre procent i kommuner med flera valkretsar eller minst två procent i kommuner med endast en valkrets. Denna förändring har antagligen passerat under radarn hos de flesta invånare och även hos många företrädare för partierna, men faktum är att spärren kan spela en avgörande roll.
Utformningen av de olika kommunernas valkretsar har även tidigare kunnat ha viss betydelse för utfallet i form av mandatfördelning i fullmäktige, men nu blir skillnaden mellan att ha en eller flera valkretsar ännu mer påtaglig.
Det parti som utifrån nivåerna i förra valets resultat skulle kunna beröras i Motala är primärt Kristdemokraterna, med sina tre procent. I Vadstena är det fler i och med att trion Liberalerna (dåvarande Folkpartiet), Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet alla hamnade omkring tre procent. En liten dipp i valresultatet i kombination med en viss utformning av valkretsar skulle snabbt kunna radera dem från den lokala politiska kartan.
Är då förändringen i form av en spärr även på den kommunala nivån av godo eller av ondo? Som med så mycket annat återstår det att se och det beror även på utifrån vilken synvinkel man angriper frågan. Frågar man de mindre partierna är svaret föga förvånande att förändringen är negativ, men kanske kan den kommunala styrningen bli stabilare. Det kommer oavsett vilket att bli spännande att följa resultatet i september.