Den obemannade butiken Ă€r ett lokalt initiativ. Men konceptet vĂ€xer pĂ„ bred front. Bolaget Lifvs har som mĂ„l att öppna 300 âsmĂ„, smarta och obemannade nĂ€rbutikerâ runt om i landet.
Ăn sĂ„ lĂ€nge har över 20 moduler etablerats, bland annat i Svenljunga, Mora, Degerfors, Ărkelljunga och Halmstad. Det Ă€r lĂ„ngt fler Ă€n konkurrenten Automat lyckats med, som mest hĂ„ller till i Ăstergötland. Andra lokala initiativ bortom bolagens modeller finns utanför Ărebro, runt VĂ€ttern och pĂ„ Ăland.
Redan 2016 lanserades en obemannad butik i den skÄnska byn Viken. Den tvingades dock stÀnga efter stora stölder. Sedan dess har den tekniska utvecklingen av övervakning och personlig identifiering tagit stora kliv. DÀrför har Ica och PressbyrÄn testat konceptet, och Coop gjorde under hösten likadant i GÀvletrakten.
Att de stora spelarna kÀnner sig hotade Àr bra för mÄnga. Matmarknaden i Sverige Àr Europas nÀst mest koncentrerade. Ica, Coop och Axfood har 90 procent av intÀkterna.
DÀrtill arbetar folk vid andra tider och platser Àn förr. Att möta den förÀndringen skapar nya vÀrden. Tanken pÄ fler automatiserade vardagssysslor Àr inte helt frÀmmande. MÄnga har redan valt att trÀna pÄ obemannade gym.
Men det hÀr innebÀr en radikal förÀndring. Plötsligt blir de som vill ha tillgÄng till en nÀrbutik tvungna att betala med sin data och personliga integritet för att fÄ köpa mat. Det vill de allra flesta inte, enligt en ny studie finansierad av HandelsrÄdet.
Stefan Larsson, forskare vid Lunds universitet och tankesmedjan Fores, har frÄgat över 2 000 svenskar om deras syn pÄ handelns anvÀndning av deras personliga information. Sex av tio tycker inte det Àr rimligt att behöva ge bort data för att fÄ rabatter eller erbjudanden.
Det Ă€r samtidigt syret i Lifvs affĂ€rsmodell. âOm en person köper köttfĂ€rs i vĂ„r butik kan vi snabb föreslĂ„ tomatsĂ„s eller tacokrydda, beroende pĂ„ data vi har om kunden. Det Ă€r nĂ„got som bara e-handlare gör annarsâ, menar grundaren (Di, 13/3).
TyvÀrr visar Larsson att sex av tio konsumenter inte förstÄr hur e-handlare anvÀnder deras data, och drygt varannan tror att deras data sÀljs vidare utan att de informeras. Det finns ett stort glapp i förtroende mellan de framvÀxande butikerna och deras tilltÀnkta kunder.
Larssons studie visar ocksÄ att stödet för fysisk identifiering i butiker Àr vÀldigt lÄgt, om Àn nÄgot högre för obemannade butiker. Precis allt som det konceptet bygger pÄ Àr alltsÄ de flesta starkt negativa till. Det hÀr speglar en större trend.
Sju av tio svenskar ser negativt pĂ„ den ökande insamlingen av personlig data, enligt en undersökning av bland andra Svensk Handel â dubbelt sĂ„ mĂ„nga som 2015. TvĂ„ av tre upplever att de inte har nĂ„got val utan tvingas ge ifrĂ„n sig personlig data i vardagen.
Under lÄng tid har landsbygdens invÄnare sett allt fÀrre valmöjligheter nÀr det kommer till matinköp. NÀr nu hyllorna Äter fylls av matvaror kan det se ut som en vinst. Men det Àr inte helt sÀkert att de som bor dÀr hÄller med.