Då var det dags igen att titta på Svenskt Näringslivs årliga rankning av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Denna partsinlaga är fortfarande intressant att studera, trots att den utgår från subjektiva upplevelser baserade på delvis flyktiga och potentiellt ”felaktiga” uppfattningar.
Så är nämligen rent krasst fallet. Det är långt ifrån alltid det finns rationella förklaringar till förändringar. Ta exempelvis frågan om mobilnät och bredband, där Motala nu har sjunkit i rankningen med 45 placeringar, från 65 till 105. För två år sedan var placeringen 168. Händer det verkligen så mycket mellan olika år?
Sannolikt inte. Här handlar det om attitydsförändringar och vilka som svarar. Det handlar dessutom om hur andra kommuners företagare uppfattar situationen på sin respektive hemmaplan, eftersom placeringen är relativ. Därför blir det lynnigt att försöka dra alltför stora slutsatser av en enkätundersökning av det här slaget.
Oavsett att Motalas resultat med placering 265 av 290 kommuner – ett tapp på ytterligare 40 platser – är smått deprimerande gäller det att försöka ha lite perspektiv. Det behövs en bredare utvärdering av en kommuns arbete med näringslivsklimatet än enbart en enskild attitydsbaserad rankning.
I budgeten för Motala kommun 2024 finns klokt nog ett område som specifikt berör företagsklimatet. Målsättningen är ett ”företagsklimat i toppklass”. Ett antal olika konkreta insatser nämns och ambitionen är hög, vilket är bra i sig. Det är dock svårt att utifrån budgettexten bedöma utfallet.
Hur det mäts finns nämligen i ett helt annat dokument, det lokala utvecklingsprogram (”LUP”) som Samverkan för Motala (M, KD, SD) och Liberalerna tagit fram inför mandatperioden 2023-2026. Där finns tre styrtal att utgå från.
- Fler ska välja att starta företag
- Antalet tillgängliga arbetstillfällen i kommunen ska öka
- Kommunens företagsklimat ska förbättras
De kan se bra ut, men vid en utvärdering bör fokus ligga på saker som en kommun har rådighet över. De två första punkterna är inte klockrena ur det perspektivet, eftersom de kan påverkas kraftigt av externa faktorer. Som ovan har konstaterats är inte heller den tredje punkten klockren.
Slutsatsen är därför att det blir svårt att över tid göra en rättvisande utvärdering av Motalas ambition att ha ett företagsklimat i toppklass. Det vi konkret vet i dag är att de lokala företagarna anser att företagsklimatet har blivit sämre.
Bedömningen får därmed bli att Motala inte har ett företagsklimat i toppklass. Samtidigt behöver både politiker och tjänstepersoner inför framtiden fundera mer på hur uppsatta målsättningar kan och ska utvärderas. Dessutom behövs en tydligare strategi för hur målen ska nås.