Ledare: Snabba skolförändringar i Motala kan ge onödig oro

I Motalas skolvärld är det lite oroligt just nu, minst sagt. Kunskapsskolans intåg i tätorten har rört om rejält i en redan halvdan skolgryta. Det i kombination med ett generellt minskat elevunderlag framåt medför att det är ordentliga rockader som föreslås från kommunens tjänstepersoner när det gäller både förskolor och skolor.

Utredningen och analysen verkar utifrån sett ha gått väldigt fort, men det kan mycket väl vara något av en illusion. Att det har funnits obalans i elevantal tidigare och att det kommer att bli ännu värre är ingen nyhet för förvaltningen, som högst sannolikt har klurat ut ett antal förslag på sin kammare under en längre tid. Lägg därtill de kända omfattande investeringsbehoven i många av lokalerna.

Att i sammanhanget lilla Karlslunds skola föreslås läggas ner kan inte komma som någon större överraskning. Antalet årskurser har minskat över tid, utnyttjandegraden är låg och skolan har inte ens en ordentlig matsal. Förslaget är lite av en ”no-brainer” för en luttrad förvaltningsekonom som ser allt tuffare tider framför sig. Motsvarande framtid gäller för nuvarande Vätternskolan, som har haft stora problem med lokaler under en längre tid och kommer att byggas om från grunden.

Något som däremot är mer fascinerande är att kommunen i det här läget slår på stora trumman och basunerar ut ett antal förslag, nästan som om de är en fastslagen framtid. Information är absolut viktigt, transparens likaså. Men, det skulle mycket väl kunna bli så att politikerna kommer att fatta andra beslut än de som föreslås. Det kan potentiellt skapa onödig oro och förvirring för invånarna. Inte minst för barnen.

En viktig fundering i sammanhanget när förskolor och skolor nu planeras att läggas ner eller förändras på ett omfattande sätt är därför om barnperspektivet verkligen kommer att beaktats i en tillräckligt hög grad. Utifrån att barnkonventionen är lag är det ett krav att bland annat kommuner ska ta hänsyn till konsekvenserna för barn och även förväntas ta reda på vad barnen själva tycker om förändringarna.

Tiden från det att förslagen presenteras till att ett beslut förväntas tas i bildningsnämnden är ungefär en månad. Det är en väldigt kort tid för att bearbeta en så stor förändring och tiden måste därför användas klokt. Bland annat genom att på ett rimligt sätt föra dialog med föräldrar och elever. 

Frågan är dock om det verkligen hinns med?