MVT:s sammanställning av vad bygderåden i Motala kommun tycker är viktigast under de kommande åren är intressant läsning. Att infrastruktur som vägar och bredband är frekvent förekommande är ingen överraskning. Det är ändå en bekräftelse på deras värde. De är förutsättningar för vardagsliv och yrkesliv utanför tätorterna. Vi måste kunna förflytta oss och kommunicera.
Någonting som alltid är viktigt är förskolor och skolor. På landsbygden blir de ännu viktigare. De utgör nämligen starka nav för människors liv och kan även bidra till att ge affärer och annan lokal service ett rimligt underlag för att existera. Skolor måste i sin tur ha ett tillräckligt elevunderlag för att kunna fungera. Att få byar och mindre tätorter att växa är därför också ett vanligt önskemål på landsbygden.
Det som framkommer i undersökningen är inte särskilt överraskande, men det har ändå ett värde. Att få antaganden kring olika frågor bekräftade är viktigt för politiker, när det väl blir skarpt läge. När saker ställs mot varandra bör det vara avgörande att det finns relevanta underlag inför prioriteringarna.
Ett gott råd till alla inblandade, både medborgare och politiker, är att inte underskatta landsbygdens kraft. Utanför de stora tätorterna finns det något speciellt, någonting som tyvärr är betydligt svårare att skapa i städerna. Det finns ett genuint engagemang för det lokala, ett engagemang som ofta tar sig uttryck i olika typer av föreningsliv.
Därmed är det inte sagt att detta engagemang inte finns i tätorterna, men där visar det sig i andra former. Idrottsföreningar i stadsdelar suger upp en hel del av det, men så mycket mer blir det oftast inte av det lokala engagemanget. Det är en brist i samhällets grundläggande struktur.
Det vore för samhället väldigt värdefullt om det kunde skapas fler tätortsmotsvarigheter till byalag. Föreningar eller andra typer av grupperingar som utifrån ett större perspektiv tar sig an det lokala vardagslivet i stort och smått. Att på lämpligt sätt bidra till att få igång någon form av konstruktivt engagemang även på lokal nivå i de större tätorterna bör vara intressant för kommunerna.
Åsikter från utvecklingsgrupper och stadsdelslag skulle nämligen kunna bekräfta antaganden, på motsvarande sätt som för byalagens besked om vad som är viktigast. Samtidigt skapas delaktighet hos invånarna, vilket ökar samhörigheten i områden och förbättrar tryggheten. Det är precis vad Sverige behöver år 2022.