Det Àr i grunden bra att Motala kommun nu tar tag i de orÀttvisor som verkar ha funnits tidigare nÀr det gÀller hyressÀttningen i socialnÀmndens egna boenden. Det gÀller mer specifikt för sÀrskilda boenden för Àldre, i vardagligt tal Àldreboenden, och för bostÀder med sÀrskild service för vuxna, nÀrmare bestÀmt gruppbostad enligt LSS.
Kommuner ska arbeta för ökad likvÀrdighet, pÄ mÄnga olika sÀtt. I och med att hyror Àr en relativt stor utgift för mÄnga invÄnare har den stor betydelse och kan dÀrmed pÄverka likvÀrdigheten. Nu vÀntar totalt 6,5 miljoner i hyreshöjningar för de aktuella boendeformerna, extrapengar som Àr mycket betydelsefulla i ett hÄrt pressat lÀge för den kommunala ekonomin.
Samtidigt sĂ€ger nĂ€mndens ordförande Charlotte Widegren (M) att âde hyreshöjningar som blir inte ska drabba den enskildeâ. Det lĂ„ter vid en första anblick som ett underligt pĂ„stĂ„ende. Vad skulle du sjĂ€lv sĂ€ga om att fĂ„ hyran höjd, men Ă€ndĂ„ inte behöva betala mer? Vid nĂ€rmare analys Ă€r det Ă€ndĂ„ sĂ„ det blir. Detta beror pĂ„ att vĂ€ldigt mĂ„nga av de som berörs fĂ„r bostadstillĂ€gg direkt frĂ„n staten. Det blir alltsĂ„ den borgerliga regeringens budget som finansierar det Ă„tminstone delvis borgerliga styrets hyreshöjning i Motala kommun.
SÄ pass konstigt Àr det svenska vÀlfÀrdssystemet byggt i dag. I det hÀr fallet kan alltsÄ den skeptiskt lagde betraktaren tycka att kommunen vÀltrar över kostnader pÄ staten, men riktigt sÄ enkelt Àr det inte. Kommunen har ett ansvar gentemot sina invÄnare att ta ut rÀtt hyra av de boende. Det handlar om förvaltning av skattemedel och att ta ansvar för helheten. Beslutet Àr begripligt, oavsett vad man tycker om den principiella rÀttvisan i vem som betalar.
UtgĂ„ngspunkten nĂ€r det gĂ€ller hyror bör generellt handla om att anpassa hyresnivĂ„n utifrĂ„n faktorer som geografiskt lĂ€ge, bostadens skick och bostadens storlek. En nybyggd, central lĂ€genhet med sjöutsikt i Motala ska logiskt sett ha en betydligt högre hyra Ă€n en Ă€ldre, sliten lĂ€genhet i Ăsterbymo.
NÀr det gÀller sÀrskilda bostÀder av de aktuella slagen behöver man delvis titta pÄ dessa faktorer, men rent krasst Àr dessa bostÀder ett helt annat djur Àn vanliga hyreslÀgenheter. Den som har rÀtt till en sÀrskild bostad kan inte vÀlja och vraka mellan olika alternativ, utan blir generellt sett tilldelad en plats. Take it or leave it.
NÀr det Àr brist pÄ sÀrskilda bostÀder finns inget val. DÄ tar man det som bjuds. DÀrför kan vi inte behandla hyressÀttning i alla bostÀder likvÀrdigt.