Resultatet frÄn Svenskt NÀringslivs rankning av kommunernas företagsklimat Àr nu presenterat. Alldeles för mÄnga kommuner lÀgger dock alldeles för stor vikt vid placeringen i rankningar i allmÀnhet och för just denna rankning i synnerhet, i stÀllet för att försöka anvÀnda resultaten till att förbÀttra sig. LÄt oss dÀrför ta en lite nÀrmare titt pÄ resultaten.
Redan innan sommaren kom pÄ sedvanligt vis en fingervisning om hur kommunernas resultat hade utvecklats individuellt. Att pÄ det viset pytsa ut en liten nyhet innan helheten presenteras kÀnns nÀstan som en minivariant av hur regeringen hanterar statsbudgeten. Det kan vara strategiskt att synas flera gÄnger för samma sak, men det kommer inte att hÄlla i lÀngden som strategi. NÄvÀl.
32 000 företag och 6 000 politiker har svarat pÄ frÄgorna. Till tvÄ tredjedelar baseras rankningen pÄ en viktning av detta subjektiva tyckande och till en tredjedel pÄ utvald statistik. Resultatet Àr alltsÄ ett försök att utifrÄn en viss intresseorganisations perspektiv försöka pÄverka politiker att göra pÄ ett visst sÀtt. Förvisso Àr det ett positivt engagemang, men företagande ska likvÀl inte alltid vara det viktigaste nÀr politiker prioriterar.
Motala försĂ€mrar sin placering för andra Ă„ret i rad, 20 platser ner till placering 225 av 290, och ligger kvar pĂ„ samma nivĂ„ som under de tio senaste Ă„ren. Kommunen tillhör gruppen âLĂ„gpendlingskommun nĂ€ra större stadâ, som verkar ha det tufft i rankningen och visar upp ett markant sĂ€mre resultat Ă€n genomsnittet.
Vadstena försĂ€mrar ocksĂ„ sin placering för andra Ă„ret i rad, fem platser ner till 79. Det fĂ„r dock sĂ€gas vara inom felmarginalen. Kommunen hĂ„ller stĂ€llningarna, bĂ„de för placering och konkret resultat. Gruppen âPendlingskommun nĂ€ra mindre stad/tĂ€tortâ som Vadstena tillhör Ă€r inte lika markant snedfördelad, men den innehĂ„ller samtidigt bĂ„de den bĂ€sta kommunen VĂ„rgĂ„rda och den sĂ€msta kommunen Norberg. Knepigt vĂ€rre.
Hur ska man dĂ„ dra slutsatser av det hĂ€r? Det Ă€r svĂ„rt, men Vadstenas stora förbĂ€ttring 2019 hĂ„ller i varje fall i sig. NĂ„gonting verkar ha förĂ€ndrats efter valet 2018. Motala dĂ€remot ligger kvar pĂ„ samma lĂ„ga nivĂ„, oavsett vilken sida av politiken som styr efter valen. Problemen verkar ligga djupt och det har bevisligen inte varit framgĂ„ngsrikt att âbaraâ titta pĂ„ resultatet och försöka göra det bĂ€ttre.
Politikerna försöker sÀkerligen, men det gÄr bevisligen inte sÀrskilt bra. Det krÀvs nÄgonting mer, kanske kan modeordet paradigmskifte vara aktuellt? FrÄgan Àr bara vad det innebÀr.