Ledare: Tack Skolverket för kaoset

I tidningen Ämnesläraren berättar en anonym mamma om hur hon gjort sin gymnasieungdoms skoluppgifter. Hon vet att det inte är tillåtet. Men hon gjorde det ändå eftersom det inte fanns något alternativ. För dottern var de många och komplicerade uppgifterna så överväldigande att det inte fungerade. Mamman är själv disputerad men hade trots det svårigheter att genomföra det läraren begärde. 

“Ofta fick jag ringa runt till kollegor och föräldrar för att verkligen förstå vad eleverna skulle göra. Jag slet med många uppsatser långt in på nätterna. Det är mycket svårare än när jag gick på gymnasiet för över 30 år sedan. Många uppgifter kräver mer än på många univer­sitetskurser,” säger kvinnan som tidningen valt att kalla Åsa (Ämnesläraren 20/2).

Åsa är långt ifrån ensam. Tvärtom delas hennes erfarenheter av föräldrar över hela landet. Att inte försöka hjälpa när ens barn ställs inför uppgifter som de överhuvudtaget inte förstår är inte ett alternativ. Men när inte ens akademikerföräldrar klarar av att analysera, redovisa, söka upp och värdera information på det sätt skolan (och i förlängningen Skolverket) efterfrågar är det något som är snett. Likaså när barn kämpar för att redovisa källor på ett mer omfattande sätt än vad som krävs på universitetet. 

Redan för fem år sedan gjorde Sveriges Radios Ekoredaktion en granskning som visade hur den postmodernistiska kunskapssyn som genomsyrar svensk skola skapar förvirring såväl bland elever, vilka saknar tillräckliga grundkunskaper för att ta sig an de avancerade uppgifter som läggs framför dem, som bland föräldrar. Det är tveksamt om ens lärare egentligen förstår vad det är som pågår. Högstadieelever förväntas göra arbeten på en nivå man normalt utkräver av högskolestudenter och när de misslyckas blir betygen därefter. De ungas kunskaper blir samtidigt allt sämre och ingen politiker verkar bry sig tillräckligt för att agera mot Skolverket vilket är den myndighet som huvudsakligen orsakat kaoset. 

Visserligen har mindre detaljerade betygskriterier införts från och med hösten 2022 och lärarna givits större manöverutrymme i förhållande till matriserna. Men det är långt ifrån tillräckligt och fortfarande kvarstår grundproblemet – skolans kunskapsrelativistiska fokus. 

Så länge detta fortgår kommer de föräldrar som kan att sitta nätterna igenom och slita med sina barns skoluppgifter. De barn vars föräldrar inte kan eller vill riskerar att hamna långt efter betygsmässigt. Orättvist? Javisst. Det kan vi tacka Skolverket för.