I den stÀndiga mediecirkus som omger och behandlar president Donald Trumps utfall och kontroverser handlar just nu det mesta om riksrÀttsfrÄgan. Har Trump gjort sig skyldig till lagbrott nÀr han försökt grÀva fram smuts om sin potentiella motstÄndare Joe Biden och dennes son?
Men nÀr ett Är ÄterstÄr innan det amerikanska presidentvalet Àr riksrÀttsprocessen med all sannolikhet ett villospÄr. FrÄgan Àr inte frÀmst juridisk utan politisk. Till sist Àr det senaten som ska avgöra presidentens skuld eller oskuld, och det Àr osannolikt att tillrÀckligt mÄnga i den republikanskt kontrollerade församlingen vill bidra till att fÀlla en partikamrat under ett valÄr.
Den som önskar fĂ„ bort Trump frĂ„n presidentposten â och till detta finns vĂ€ldigt mĂ„nga goda skĂ€l â fĂ„r snarare sĂ€tta sitt hopp till den motkandidat som hĂ„ller pĂ„ att sĂ„llas fram i det demokratiska partiet. Vilket ocksĂ„ Ă€r vad de demokratiska vĂ€ljarna gör. I en undersökning ombads respondenterna rangordna sina viktigaste frĂ„gor. âAtt slĂ„ Trumpâ vann med 40 procent, med ungefĂ€r fyra gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga röster som det nĂ€st viktigaste omrĂ„det âsjukvĂ„rdâ.
I början av februari inleds primÀrvalen. Den kandidat som just nu Àr favorit till att vinna demokraternas nominering, senatorn Elizabeth Warren, skulle ocksÄ enligt fÀrska mÀtningar vinna mot presidenten. Men det skulle Àven Hillary Clinton nÀr det begav sig. MÀtningarna Àr nationella, medan presidentvalet vinns delstat för delstat.
Att Warren befinner sig lĂ„ngt ut pĂ„ vĂ€nsterkanten lĂ€r tala mot henne om hon stĂ€lls mot Trump. Warren har bland annat föreslagit en enormt stor och dyr reform av det amerikanska sjukvĂ„rdssystemet, med en övergĂ„ng frĂ„n obligatoriska men mestadels privata sjukvĂ„rdsförsĂ€kringar, till det statliga Medicare. IdĂ©erna om att finansiera detta med skattehöjningar för stora företag och höginkomsttagare framstĂ„r milt uttryckt som orealistiska. Hon har ocksĂ„, i likhet med en annan favorittippad kandidat, socialisten Bernie Sanders, en förkĂ€rlek för statliga regleringar och en stark â till stor del missriktad â misstro mot marknader och storföretag.
Det Ă€r tyvĂ€rr ocksĂ„ i linje med det demokratiska partiets utveckling, som tycks premiera kandidater som bidrar till det polariserade klimatet i det amerikanska samhĂ€llet, som har tydliga vĂ€nsterprofiler eller fokuserar pĂ„ identitetspolitiska symbolfrĂ„gor. Det kan möjligen vara brĂ€nsle till de egna aktivisterna, men alienerar samtidigt mittenvĂ€ljarna â som pĂ„ valdagen stannar hemma eller till och med röstar pĂ„ Trump, trots att de ogillar honom.
Det finns ingen vinstgaranti mot en oberÀknelig motstÄndare som Trump. Men receptet mot en sÄdan politiker Àr inte att driva till vÀnster, utan att stÄ fast i mitten. Att nÀrma sig de vÀljare som inte kÀnt sig hörda, snarare Àn att distansera sig frÄn dem. TyvÀrr riskerar det amerikanska valet att bli Ànnu en lÀxa i hur man förlorar mot högerpopulism. (Liberala nyhetsbyrÄn)
Joakim Broman