Tvivlen om valsystemet kommer att sÄs Àven hÀr

Lögner om valfusk kommer att spridas inför, under och efter valet i september. Sverige mÄste förbereda sig pÄ den kampanj som vÀntar.

Tvivel om det svenska valsystemet har spritts de senaste valen, och allt tyder pÄ att det kommer att hÀnda igen.

Tvivel om det svenska valsystemet har spritts de senaste valen, och allt tyder pÄ att det kommer att hÀnda igen.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2022-01-19 05:30
Detta Àr en ledare. MVT:s ledarsida Àr oberoende liberal.

Valen Ă€r det finaste vi har. Men samtidigt som valdeltagandet stĂ„r pĂ„ topp – ett tydligt tecken pĂ„ engagemang och förtroende – sĂ„ Ă€r demokratin hotad och ifrĂ„gasatt. Vid valet 2018 ökade antalet anmĂ€lningar om oegentligheter kraftigt i förhĂ„llande till 2014. Det fanns naturligtvis anmĂ€lningar som handlade om verkliga fel i rösthanteringen, sĂ„ som att kommunvalsedlar lagts i urnan för landstingsvalen, att röster inte kommit fram i tid för att rĂ€knas och felaktig avprickning i vallĂ€ngden, men de allra flesta var ogrundade, byggde pĂ„ missförstĂ„nd och ofta rena lögner. 

Ökningen ska inte ses som en indikator pĂ„ att det förekom mer oegentligheter eller fel utan som en indikator pĂ„ ökad misstro och ett resultat av att det finns krafter som medvetet försöker undergrĂ€va vĂ„r tilltro till systemet. 

Sverigedemokraterna sprider sedan lĂ€nge rykten om valfusk. I ett pressmeddelande 2009 under EU-valet pĂ„stod Jimmie Åkesson att det pĂ„gick omfattande valfusk ute i vallokalerna genom att smĂ„partiernas valsedlar göms och slĂ€ngs. Efter valet 2018 skrev SD:s tidning Samtiden att fusket var sĂ„ omfattande att valresultatet knappast speglar folkviljan. Tidningen lĂ€nkade till ett upprop som innehöll grova pĂ„stĂ„enden om direkt valfusk. Uppropet krĂ€vde omval, men Ă€ven en ny utformning av valsedeln, och detta senare krav Ă€r nĂ„got som mĂ„nga av oss som vĂ€rnar demokratin faktiskt sympatiserar med. 

Val Àr inte en enkel sak, det Àr ett komplicerat och intrikat system som mÄste vÄrdas, granskas och reformeras ibland. Konspirationsteorier vÀvs ofta kring verkliga brister, risker och tillkortakommanden. Exempel pÄ sÄdana tillkortakommanden i det svenska systemet Àr ombudsröstningen och systemet med en valsedel per parti istÀllet för enhetsvalsedel.

Sveriges journalister mĂ„ste förbereda sig pĂ„ att ryktesspridningen kommer att öka inför, efter och under valet i september i Ă„r. Inte bara frĂ„n Sverigedemokraterna, utan Ă€ven frĂ„n mer anonyma och extrema aktörer. I vĂ€rsta fall desinformation av ryskt ursprung. I USA rĂ€ckte det med att en handfull högerextrema spred rykten om valfusk för att en tredjedel av befolkningen skulle ifrĂ„gasĂ€tta valets legitimitet. Enligt en opinionsundersökning i december 2020 var 75 procent av de republikanska vĂ€ljarna övertygade om att miljontals falska röster för Biden hade rĂ€knats in i valresultatet. En av de mest stabila demokratierna i vĂ€rlden kan skakas i sina grundvalar av denna typ av draksĂ„dd. Den kommer sĂ„s Ă€ven hĂ€r. 

Sveriges kommunpolitiker mÄste dÀrför lÀgga mer resurser pÄ att ordna bÀttre vallokaler och pÄ att rekrytera och utbilda röstmottagare (valförrÀttare), som i mÄnga kommuner bara fÄr nÄgra timmar utbildning. Röstmottagare mÄste ha förmÄgan att snabbt hantera incidenter och sabotage.

Du som medborgare kan anmÀla dig till att bli röstmottagare. DÄ gör du en viktig insats för demokratin, inte minst genom att du kan vittna för familj, vÀnner och kollegor om hur valen faktiskt gÄr till. Sista ansökningsdag Àr i de flesta kommuner i slutet av februari.

Man kan inte ta för givet att valsystemet fungerar. Inte heller att medborgarna litar pÄ det. Det Àr vi medborgare som förvaltar det hÀr systemet. Vi mÄste Àven vara beredda att försvara det.