Visst är det bra, bekvämt och praktiskt att kunna få en snabb återkoppling på någonting som man gör? Inte minst den mänskliga hjärnan och kroppen fungerar ofta på detta sätt.
Om vi som individer genomför ett arbete och med våra egna sinnen kan få uppleva effekten av arbetet bidrar det till ett inre välmående. Vi mår bra av att se eller känna effekten av det arbete vi utför.
Det finns dock delar av livet som inte erbjuder någon direkt återkoppling. Denna uteblivna respons kommer inte enbart från den digitala världen, där produktionen många gånger är virtuell. Hur vi beter oss mot miljön och klimatet är en sådan del som kan sakna direkt återkoppling. Hur vi sköter våra förskolor, grundskolor och gymnasieskolor är en annan.
I skolans värld kan det i normalfallet ta många år från att en åtgärd påbörjas tills dess att en relevant utvärdering kan genomföras. På ett individuellt plan kan saker förvisso för en enskild elev hända mycket snabbt, med rätt insatser. Däremot kommer det att krävas både tid och tålamod när fokus ligger på den större bilden med övergripande förändringar.
Med det som bakgrund är det högintressant att studera den jobbannons som just nu ligger ute hos Motala kommun. Befattningen ”chef för utvecklings- och utredningsenheten på Bildningsförvaltningen” är fram till på söndag öppen för ansökningar. Den helt nya enheten kommer att ha ansvaret för bland annat kvalitetsutveckling, ett arbete som till stora delar handlar om att utvärdera vad som faktiskt fungerar eller inte fungerar.
De kvalifikationer som är kopplade till annonsen för chefstjänsten är sannerligen gedigna, både sett till meriter och till ledaregenskaper. Generellt är det stora, övergripande kompetenser som listas. Ledare, kommunikatör, analytiker, människokännare, effektiv, planerande, strateg, forskningsanknuten, målstyrd.
En bra beskrivning av framgångsrika lärare och rektorer, låter det som.
Undantaget är det specifika önskemålet om ämneskunskap inom matematik och naturorienterade ämnen. Varför det finns med i annonsen framgår dock inte. Det skulle kunna tänkas hänga ihop med den analytiska biten, det vill säga att resultat förväntas mätas och utvärderas i siffror på ett matematiskt och analytiskt korrekt sätt. Hårda fakta, belagda samband. Procent, absoluta tal, statistiskt säkerställda förändringar.
Verkligheten i skolans värld är dock mycket mer komplicerad än så, både när det gäller förklaringsfaktorer och mätvärden. Kvalitet inom utbildningens värld är inte direkt mätbar i siffror, den handlar om så mycket mer. Framgångsrikt ledarskap, systematik i arbetsmetoder, kvalitet i undervisningen och inte minst en framgångsrik utvärdering av det som faktiskt görs.
Den som tror att man kvantitativt kan mäta sig till framgång kommer att bli besviken. Den som däremot fokuserar på utvärdering och att faktiskt försöka förstå vad som kvalitativt fungerar eller inte fungerar har betydligt bättre odds. Därmed inte sagt att det finns någon garanti för framgång då heller, men sannolikheten är åtminstone betydligt större.
Tobias Josefsson