Det är snart tre år sedan beslutet om Villa Ekenäs nedläggning togs i Motala kommun. Vardagen förändrades därmed drastiskt för de elever som där fanns i en särskild undervisningsgrupp.
För ett år sedan var det även dags för Mariebergsskolans stödverksamhet för elever inom autismspektrumet att förändras. Hur har det egentligen gått därefter?
Begreppet ”En skola för alla” har tagit över som den dominerande utgångspunkten i Motala. I stället för de särskilda grupperna skulle ordinarie hemskolor utgöra en lämplig lösning för de elever som är i behov av särskilt stöd av de aktuella slagen. Var detta rätt eller fel väg att gå?
Inledningsvis ska det konstateras att området inkludering innehåller svåra avvägningar och att det finns förespråkare för olika typer av lösningar som uppfyller grundtanken. Begreppet inkludering har i grunden en tydlig positiv klang, men få – om ens någon – kan ge en tydlig definition på vad det innebär.
Professor Claes Nilholm är en av de personer som har försökt bringa klarhet i detta, men resultatet är långt ifrån entydigt. I korthet: när den ena sidan säger att specialskolan är inkluderande och den andra sidan säger att den ordinarie skolan är inkluderande, vem ska man tro på? När det gäller den fysiska placeringen av elever handlar det nämligen snarare mer om integrering, medan en inkludering handlar om att skolan ska omformas på ett sådant sätt att den kan passa alla.
Det kan dock låta som en utopi, inte minst för en kommun i en ekonomiskt ansträngd situation. Problemet med motsatsen, exkludering, är dessutom fortfarande utbrett i det svenska samhället. För många personer med funktionsnedsättningar av olika slag återfinns ständigt hinder som sätter käppar i hjulet för ett fullvärdigt liv. Det gäller i vardagen, i arbetslivet och i skolan.
När Svenskt näringsliv i slutet av 2017 presenterade Motala som en av landets mest effektiva skolkommuner lyfte kommunen själv fram inkluderingen som en förklaringsfaktor. Utan någon djupare analys som stärker detta påstående är det dock omöjligt att säga om det stämmer eller inte. Det hade rimligtvis inte gått tillräckligt lång tid efter ett antal stora förändringar för att säkert kunna uttala sig om hur de hade påverkat helheten.
Just därför är det viktigt att en utvärdering av de förändringar som har gjorts görs och att resultatet blir offentligt. Var det med en titt i backspegeln rätt beslut som togs? Ska den rådande utgångspunkten fortsätta att gälla? Det har i och för sig inte gått särskilt lång tid efter beslutens verkställande, men det hindrar ändå inte att en utvärdering påbörjas.
Utvärderingen måste genomföras utifrån både kvantitativa och kvalitativa bedömningar för att skapa en rättvisande helhet. Alldeles för ofta är kommuner dåliga på att utvärdera och analysera sina egna beslut, vilket är en brist i den politiska styrningen. Tyckande och snabba slutsatser är tyvärr vanligare än de borde vara, inte minst under ett valår. Just därför är det viktigt att få ett klargörande av hur förändringen har påverkat eleverna och undervisningen.