Det har gått så långt att det är djupa suckar som ackompanjerar läsningen kring hur underhåll av vägar och belysning (inte) fungerar i Motala. Den återkommande diskussionen kring hur mycket pengar som ska läggas på dessa delar av den kommunala verksamheten verkar aldrig ta slut, men det gör tyvärr inte potthålen heller.
Häromveckan kunde MVT:s läsare ta del av Motala kommuns tankar kring hur den gångna vintern har påverkat gator och vägar. Snön har varit positivt bidragande till att hålla ytskicket i skick, men trots det finns stora problem med skador. ”Inte värre än vanligt” kan låta som ett godkänt betyg från en luttrad ansvarig, men det är i själva verket tvärtom ett fortsatt underkänt betyg.
Det handlar inte om att förvaltningen gör ett dåligt jobb. Av allt att döma kämpar och sliter de snarare tvärtom på de sätt som de kan för att låta de befintliga resurserna göra nytta. De kan däremot inte trolla eller göra underverk, vilket är vad som skulle behövas för att komma i balans.
Sju miljoner kronor läggs årligen på att hålla vägytorna i ordning. Det är en i kommunala sammanhang mycket liten summa, med tanke på hur mycket vägnätet används varje dag, dygnet runt, året om. Mer resurser borde läggas i förebyggande syfte, vilket sparar pengar i nästa led.
Pengarna för vägunderhållet räcker inte till och det innebär enligt tekniske chefen en ”gradvis försämring”. Det i sin tur ger ännu större problem nästkommande år och en ännu större vägteknisk skuld att beta av i framtiden. Att från förvaltningshåll kortsiktigt försöka investera i punktinsatser innebär i nästa steg ökade kapitalkostnader, vilket ger mindre pengar till underhåll året därefter.
Ständigt står också gatubelysningen på sin plats, redo att göra sitt jobb under dygnets mörkare timmar. Så här års är de timmarna få, men stolparna utsätts hela tiden för påfrestningar från väder och vind. Mer än var åttonde stolpe i kartläggningen är över 50 år gammal och/eller håller på att rosta sönder. Det är i sammanhanget märkligt att varken politiker eller tjänstepersoner verkar ha haft koll på situationen.
Dagens styrande politiker tar inte sitt ansvar. Om de hade gjort det hade läget inte varit i det närmaste akut. Till viss del verkar majoriteten lyssna på larmen från tjänstepersonerna i kommunen, men framförhållningen och planeringen har varit usel. Stora investeringar läggs på nya byggnader, Lalandia och mycket mer. Det kan vara rätt i sak, men underhållet släpar efter och det ökar ständigt på den inneboende skuld som finns.
Det återstår att se om den kommande budgeten inför 2019 kommer att göra någon skillnad inom området underhåll. Förhoppningsvis blir det så efter denna diskussion, men det är generellt föga sexigt att i en budget som presenteras under ett valår satsa på vägunderhåll före annan kommunal service som skola och omsorg. Eller som tekniska nämndens ordförande säger, ”generellt är det inte lika lätt att få pengar till underhåll”.
Det krävs långsiktighet och ansvarstänkande för att även kunna ta tag i ”hårdare” frågor som underhåll, men det är ett måste för att framtiden ska fungera.