Vansinnesdådet på Kronans skola i Trollhättan är först och främst en tragedi för de avlidna, de skadade och deras anhöriga. Dessutom är händelsen fruktansvärd för personal, elever och föräldrar till barn på skolan. Fram tills nu hade Sverige under lång tid varit förskonat från den här sortens skolmassakrer, vilket gör det inträffande oerhört svårt att ta in. Samtidigt verkar morden och det grova våldet tyvärr vara en del av en rasistisk attentatsvåg som just nu sveper över landet.
Detta bekräftas av att Polisen är övertygad om att det finns rasistiska motiv bakom skolattacken (Svenska Dagbladet, 23/10). Den 21-årige gärningsmannen, som avled på sjukhus några timmar efter attentatet, ska på senare tid ha visat tydliga sympatier med högerextrema och invandringsfientliga rörelser. Ett Youtube-konto i hans namn ger bilden av ett stort intresse för Nazityskland och en kritisk inställning till islam. På Facebook stödde han ett upprop för att stoppa migrationen till Sverige (TT, 23/10).
Är det en tillfällighet att han angriper en skola med många invandrarbarn? Är det en slump att det sker under samma period som flera flyktingboenden sätts i brand?
Möjligheten finns – men utifrån fynd i gärningsmannens bostad drar Polisen en annan slutsats. Sannolikheten talar för att attackerna mot flyktingboendena och tragedin i Trollhättan handlar om samma sak: angripa det öppna och toleranta samhället och hindra Sveriges generösa och humana migrationspolitik. Detta genom att ge sig på slumpvis utvalda människor inom en specifik grupp, med syfte att sprida rädsla.
Här går tankarna till Peter Mangs, som runt decennieskiftet satte stora delar av Malmös befolkning i skräck, när han sköt mot människor med invandrarbakgrund. På samma sätt känns mönstret igen från början av 1990-talet när John Ausonius, mera känd som Lasermannen, sköt elva personer med mörkt hår eller hudfärg.
Likheterna är dock fler än så. 1992 slog det svenska flyktingmottagandet nytt rekord, med 84 000 asylsökande, framför allt från Balkan där kriget rasade. Enligt historikern Heléne Lööw, forskare på nazism och högerextremism, kulminerade attentatsvågen det året, med en brand eller dylikt var tredje dygn (KIT, 19/10).
Nu händer samma sak igen. Under torsdagen kom beskedet från Migrationsverket att antalet asylsökande i år kommer att överstiga den förra toppnoteringen och landa på mellan 140 000 och 190 000 (TT, 22/10). Skälen är fler än 1992, men den största gruppen kommer från kriget i Syrien.
Sist det begav sig, på 1990-talet, lät Sverige inte rädslan ta överhanden. Varken mord eller attacker figurerade som ursäkt för att inte hjälpa nödställda från krigshärjade områden. Det ska vi inte göra i dag heller.
Eller för att citera en norsk ungdomspolitiker, som överlevde massakern på Utøya 2011: Om en man kan visa så mycket hat, tänk hur mycket kärlek vi alla kan visa tillsammans.