Hur kan det komma sig att det amerikanska folket är hyfsat delat mellan Donald Trump och Hillary Clinton? Donald Trump är en självupptagen person som saknar omdöme, takt och impulskontroll. Han hotar med att underkänna valutgången, sätta sin motståndare i fängelse, inleda handelskrig med Kina, bygga en mur mot Mexiko, utvisa miljontals latinamerikaner och förvägra muslimer inresetillstånd. Sällan om någonsin har en så olämplig person varit så nära presidentämbetet.
Men tanke på att Donald Trump är hårt kritiserad av ledande akademiker, tidningar, republikanska toppolitiker och en hel omvärld bortsett från Vladimir Putin borde Hillary Clinton enkelt sopa banan med honom. Så varför är så så många väljare ändå beredda att lägga sin röst på Trump?
Svaret ligger i ett utbrett missnöje med handlingsförlamningen i Washington DC. Det är inte så enkelt att det beror på att globaliseringen medfört en förändrad arbetsmarknad. En unken misstänksamhet mot den andre har kommit upp till ytan samma fenomen som förklarar varför högerpopulister vinner sympatisörer runt om i Europa. Tidigare har ledarskapet i det republikanska partiet varit delat mellan isolationister och internationellt orienterade neokonservativa, mellan konservativa och libertarianer. Men 2016 har arga, rädda, lågutbildade män utsett rabulisten Donald Trump till partiets presidentkandidat. Likväl röstar många republikaner på Trump, eftersom han står för en konservativ agenda.
Demokraterna har å sin sida en nästintill lika impopulär kandidat. Det kan synas svårt för en europeisk publik att begripa varför inte USA omfamnar en erkänt erfaren och kompetent kvinna.
Men alla torde ha hört talas om e-postskandalen, i vilken Clinton använt en privat server och på så sätt undvikit utrikesdepartementets datorsystem under tiden som hon var utrikesminister. FBI lade ner utredningen i somras, men elva dagar före valet gick FBI-chefen ut med att de hittat ytterligare mail i en dator som använts av en av Clintons närmaste medarbetare och hennes make. På söndagen slogs det fast att inget kriminellt uppdagats. Ändå har skandalen skadat Clintons anseende.
Samtidigt är en ännu viktigare förklaring till misstron mot Clinton att hon, via sin och Bills stiftelse, tagit emot fantasisummor av utländska aktörer. Motiven har varit oklara. Mutanklagelserna har haglat, och hon uppfattas som en girig person som använt sina politiska toppositioner för egen vinning.
Dessutom har Hillary Clinton drivits allt längre vänsterut under tryck från primärvalsutmanaren Bernie Sanders. Hon vill förbjuda skolval, riva upp frihandelsavtal, införa regleringar och höja skatter. Hennes åsikter i frågor som barnomsorg, utbildning, polisväsende och vård tilltalar inte stora delar av den amerikanska befolkningen.
Polariseringen i amerikansk politik lär alltså fortsätta även efter tisdagens val. Oavsett hur valet slutar kommer den nya presidenten vara avskydd av drygt hälften av väljarna.