En förväntad nyvald laguppställning i nämnder och styrelser ska spegla den förändrade maktbalansen i fullmäktige.
Sedan den senaste ledaren om den politiska dramatiken med splittringen av S i Vadstena har det hänt ett antal viktiga saker. En viktig sådan är att fullmäktige efter nyår ser ut att tillämpa kommunallagens paragraf om att återkalla uppdrag för förtroendevalda i nämnder och styrelser, vilket förutspåddes i den tidigare ledaren. Därefter ska en nyvald laguppställning spegla den förändrade maktbalansen i fullmäktige.
Apropå maktbalans har det hänt stora saker på den fronten. Det som såg ut att med KD:s hjälp bli en majoritet för M och sex S-avhoppare har förvandlats till en minoritet. En av de personer som antogs bli en del av det nya styret kommer inte att bli det, vilket gör att den styrande minoriteten endast når totalt 17 av 35 mandat.
För S del innebär den nuvarande situationen med endast tre partikontrollerade mandat i fullmäktige att de ser ut att bli utan uppdrag i nämnder och styrelser. Orsaken till det är att tre mandat inte räcker på egen hand och att flera av de övriga oppositionspartierna har gått samman – utan S. Det sänder också en tydlig signal.
Det som såg ut som ett potentiellt strategiskt drag från några ledande socialdemokrater, att skilja sig från Moderaterna, har gått i ett rejält baklås. I stället för att skapa bättre förutsättningar inför nästa val ser partiet ut att tappa i princip allt reellt inflytande. Ett totalt fiasko för S.
Den högst anmärkningsvärda situationen har kunnat uppstå för att vi har direkt folkvalda representanter i fullmäktige. Även om individer väljs in via partier är platserna personliga, vilket nu innebär att S inte har någon möjlighet att avsätta de avhoppade ledamöterna.
I en tänkvärd insändare ställs frågan om partierna i Vadstena accepterar politiska vildar som förändrar valresultatet. Det syftar så klart på S-avhopparna, som sitter kvar i fullmäktige och inte längre lyder det parti som de valdes för. Politiska vildar är den officiella termen, även om just denna kvintett inte verkar vara särskilt vild än så länge.
Det går nämligen som så ofta att se saker på olika sätt. Efter valet ingick S efter demokratiska interna diskussioner och beslut ett samarbete med M för att styra tillsammans. Samarbetet avslutades senare abrupt av några ledande S-företrädare, som bevisligen inte hade förankrat det beslutet i partiet.
Vilka är det egentligen som är vildarna i det här sammanhanget? De som utan förankring eller förvarning avslutade samarbetet, eller de som fortsätter att hedra det?