Regeringen rivstartade med införande av rut-avdrag och utökat rot-avdrag, sänkning av bolagsskatten och arbetsgivaravgifterna samt skärpt konkurrenslagstiftning. Under den första mandatperioden genomfördes även förbättringar av trygghetssystemen för förtagare och Lagen om valfrihetssystem infördes. Sedan dess har reformtempot saktat in betydligt, samtidigt som ungdomsarbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer.
Och från näringslivet har ovationerna uteblivit. När Dagens Industri i lördags presenterade en kartläggning av hur landets företagsledare bedömer den förda politiken framkom att regeringens politik får godkänt, men inte mer än så. Kritiken mot de föreslagna ändringarna i de så kallade 3:12-reglerna är fortsatt hård och listan över oinfriade förväntningar lång. På företagsledarnas lista finns ett femte jobbskatteavdrag inte med bland kraven. Likväl har Moderaterna deklarerat att det är det de vill prioritera när regeringens budgetförhandlingar inleds på fredag.
Generella sänkningar av inkomstskatten kan stimulera företagande inom tjänstesektorn genom att arbete som tidigare utförts oavlönat blir överkomligt att köpa på marknaden. Men om det är jobb man vill skapa finns det betydligt mer angelägna reformer att genomföra. Som Företagarnas vd, Elisabeth Thand Ringqvist, konstaterade i Dagens Industri hjälper det föga att utbudet på arbetskraft ökar om det fortfarande är för dyrt för företagen att anställa.
Inom Allianspartierna är insikten om sambandet mellan goda villkor för företagande och jobbskapande djupt rotad. Problemet är bara att det anses enklare att utlova skattesänkningar till vanliga sjuksköterskor än att reformera arbetsmarknaden. Det senare är nämligen, allt blomsterspråk om företagande till trots, behäftat med uppenbara pedagogiska utmaningar.
Den politiker som går till val på att avskaffa värnskatten, reformera LAS och sänka kapitalbeskattningen, bör inte bli förvånad om Facebook-vänstern, LO och de rödgröna partierna börjar skandera "nyliberal" så högt att öronen trillar av. Men att bedriva en politik som gör det mer lönsamt att bedriva näringsverksamhet är lika fullt en ofrånkomlig väg för att få fler människor i arbete. Därför är det helt rätt att låta företagen få behålla en större del av sin vinst och göra det billigare att anställa, även om sådana reformer även gynnar de rika. En regering som vill få fart på sysselsättningen får inte glömma att det är arbetsgivarna som ger arbete.