Först visade det sig att slutsatserna i en vetenskaplig artikel, som fungerat som intellektuell inspirationskälla för besparingspolitiken, var långtifrån så självklara som det tidigare verkat. Harvardprofessorerna Carmen Reinhart och Ken Rogoff menade i sin artikel att länder som har en statsskuld som överstiger 90 procent av BNP får lägre tillväxt. Med andra ord precis det åtstramningsanhängarna ville höra.
En ekonomistudent som fått i uppgift att upprepa studien upptäckte dock att Reinhart och Rogoff i sin studie uteslutit en rad länder som haft god tillväxt trots stor statsskuld.
Som om det inte var nog konstaterade EU-kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, i ett tal, att åtstramningspolitiken nått sin gräns, och att EU i stället måste göra mer för att öka tillväxten.
Men går det kanske ändå att spara sig ur krisen? Samtidigt som marken skakar under de senaste årens ekonomiska ortodoxi arrangerade tankesmedjan Fores i veckan ett seminarium om hur de baltiska länderna hanterat krisen. För om man i Estland och Lettland har kunnat spara sig ur krisen, borde väl även Grekland och Spanien kunna göra det? Det är i varje fall den slutsats en del kommentatorer dragit.
För det är sant att de baltiska länderna under kort tid genomförde massiva besparingar och att ekonomierna nu håller på att återhämta sig. Samtidigt finns det ett antal faktorer som talar emot att de baltiska erfarenheterna skulle gå att tillämpa i exempelvis Sydeuropa. För det första är de baltiska ländernas främsta exportmarknader länder som inte drabbats särskilt hårt av finanskrisen, vilket bidragit till en exportdriven återhämtning. För det andra har stor migration minskat både sociala spänningar och de ekonomiska kostnaderna för krisen. I stället för att vara arbetslösa har människor flyttat till exempelvis Norge för att jobba.
Men det finns också en annan svårkopierad faktor. I de baltiska länderna har uppslutningen bakom åtstramningarna varit stor. Även om krisen smärtat och levnadsstandarden sjunkit, var det värre på Sovjettiden, har många resonerat.
Slutligen går det inte att bortse från att Estland och Lettland är små länder. Att genomföra en liknande politik i större länder, skulle kunna få katastrofala effekter i form av en fördjupad lågkonjunktur som sprider sig till flera länder, konstaterade en av deltagarna på seminariet. Alltså precis det vi ser på många ställen i Europa med ökande fattigdom och politisk uppgivenhet och extremism som resultat.
Är vi verkligen beredda att ta de sociala och politiska konsekvenserna av en ensidig åtstramningspolitik? Det är frågan vi fortfarande måste ställa.