Årsskiftet 2004/2005 började amerikanen Salman Khan undervisa sin kusin i matematik. Han bestämde sig för att skapa ett You Tube-konto och började lägga upp föreläsningarna på internet.
I dag har Khans videolektioner fler än 500 000 följare. När analysföretaget Kairos Future på tisdagen höll seminarium om framtidens lärande användes Salman Khan som ett gott exempel på hur traditionell undervisning kan förbättras med hjälp av okonventionella metoder.
Skolan befinner sig mitt i samhällsutvecklingen. Sedan grunden för skolsystemet lades under rekordårens centraliseringsiver har samhället förändrats. Lärarkåren har förlorat sitt kunskapsmonopol. Skolans främsta uppgift är inte längre att leverera arbetskraft stöpt i samma form åt lokala industrier.
Numera handlar lärarens arbete lika mycket om att inspirera elevens personliga kunskapsjakt, som om katederundervisning. Och utvecklingen mot fler undervisningsmetoder är positiv.
Däremot har grund- och gymnasieskolan en rad problem som måste åtgärdas: Elevernas läsförmåga försämras, matematikresultaten sjunker och kunskapsklyftan mellan flickor och pojkar växer.
Det var inte bättre förr – men mycket är sämre i dag. Förra året gick 12 000 elever ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Antalet motsvarar 12,4 procent av eleverna och är den högsta andelen sedan grundskolan fick ett målrelaterat betygssystem 1998.
Tyvärr har skolans djupa kris resulterat i en konservativ skoldebatt. Flera av regeringens skolpolitiska åtgärder handlar om återställare och utbildningsminister Jan Björklund (FP) är en varm anhängare av traditionell katederundervisning.
Katederundervisning är en beprövad arbetsmetod och en del av morgondagens skola. Mer olyckligt är att Björklund ofta framstår som utvecklingsfientlig. Lågvattenmärket kom när utbildningsministern ifrågasatte Sollentuna kommun för att man köpt in läsplattor till lågstadieundervisningen.
Folkpartiet är på väg att tappa greppet om skolpolitiken. Flera partier ser chansen att profilerna sig med hjälp av elevernas sjunkande resultat och utspelen är många.
Därför är det anmärkningsvärt att politiken går i Folkpartiets konservativa spår. Både Centerpartiet och Kristdemokraterna fokuserar på fler obligatoriska undervisningstimmar – medan Socialdemokraterna vill göra hela gymnasieskolan obligatorisk. Disciplin är överst på dagordningen.
Vad skolpolitiken borde prioritera är att befria lärarna från administrativa bördor och ge lärarkåren mer arbetstid åt själva undervisningen. Har anställda på grund- och gymnasieskolor en ärlig chans att utarbeta moderna undervisningsmetoder som fångar matematikintresset hos skoltrötta fjortonåringar? Där är politiken svarslös.