I går berättade MVT om Max Mildh och hans arbete med att försöka skapa en större politisk delaktighet genom att införa fler folkomröstningar på kommunal nivå. Initiativet är i högsta grad berömvärt och det är bara att utbrista i ett ”heja” för Max! I nästa andetag är det dags att titta närmare på hans önskemål.
Om vi backar bandet har Sverige på nationell nivå haft sex folkomröstningar. Det har gällt rusdrycksförbud (1922), högertrafik (1955), pension (1957), kärnkraft (1980), EU-medlemskap (1994) och införande av euro som valuta (2003). Det har varit stora, övergripande frågor med potentiellt tydliga och skilda alternativ.
På kommunal nivå har upp emot 70 olika folkomröstningar genomförts i Sverige, de första år 1980. Oftast har de handlat om förändringar i form av delning eller sammanslagning av kommuner, trafikfrågor, skolfrågor och äldreomsorg. Det har handlat om viktiga frågor som berör människor i deras vardag, med tydliga alternativ att välja mellan.
En titt på Östergötlands historia visar att Linköping röstade om en vägsträckning 1989 och att Norrköping röstade om Vrinnevisjukhuset 2004.
För att en kommunal folkomröstning ska komma till stånd utifrån folkets initiativ krävs att minst tio procent av de röstberättigade begär det. Då måste kommunfullmäktige ta upp frågan för diskussion, men är inte tvunget att följa begäran. Resultatet av en folkomröstning är dessutom endast rådgivande, inte bindande.
MVT:s ledarsida har tidigare under våren diskuterat att det är oerhört viktigt för demokratin att invånarnas delaktighet kan ökas och öppenheten stärkas. Folkomröstningar nämndes inte som ett medel den gången, men kan mycket väl vara ytterligare en potentiell ingrediens i framgångsreceptet.
Kanske är det dags för politikerna att självmant fundera kring och välja ut avgörande frågor som invånarna kan få ta ställning till. Men, det måste som sagt handla om stora frågor med tydliga alternativ, som dessutom har utarbetade konsekvensbeskrivningar.
Den nu föreslagna frågan med regler för ljudnivåer i centrala Motala är inget bra exempel, eftersom det handlar om en snårig regeldjungel med många olika aspekter som ska vägas samman till ett slutresultat. Det finns inga uppenbara, tydliga alternativ att erbjuda invånarna vid en folkomröstning.
Konkreta exempel på frågor som skulle kunna vara aktuella för folkomröstning kan däremot vara övergripande ekonomibeslut eller att ställa olika framtidssatsningar mot varandra. Ska Vadstena höja skattesatsen för att särskilt stärka äldreomsorgen? Ska Motala investera i en ny bandyhall eller simhall?
Det vore mer relevanta frågor att ställa utan att behöva vänta på nästa valrörelse, där mängder av olika frågor blandas ihop till en helhet som inte alltid låter delarna sticka ut.