MVT berättade häromdagen att majoriteten av de så kallade gatupratarna på Storgatan i Vadstena är olagliga. Anledningen till att det krävs ett tillstånd för placering av skyltar eller ställningar med varor är ganska enkel att förstå. Det handlar om individers säkerhet och respekt för sina medmänniskor.
Även om människor i allmänhet riskerar att på olika sätt skadas av olämpligt placerade eller utformade hinder är risken störst för rörselsehindrade och synskadade. Inte minst mot bakgrund av att tillgänglighetsåret 2010, varefter samhället skulle vara tillgängligt för alla, sedan länge är passerat borde det vara en självklarhet att hinder av det här slaget ska vara undanröjda.
Det finns även en relaterad fara som också brukar glömmas bort eftersom den bara gäller en minoritet av befolkningen, nämligen långa människor. På alldeles för många ställen finns det skyltar, flaggor, markiser och annat som sticker ut en bra bit från byggnader och utgör en direkt skaderisk för förbipasserande.
Ofta sitter dessa föremål placerade vid eller i anslutning till dörrar eller skyltfönster, där människor förväntas passera på nära håll. Ofta är höjden på framför allt markiser också i den direkta riskzonen för att orsaka huvudskador och de har dessutom inte sällan vassa kanter som kan ge ännu större effekt. Medvetenheten om dessa risker verkar vara om möjligt ännu sämre än för gatupratarna.
I slutet av maj skrev MVT om en man som skadade sig på ett liknande sätt, nämligen genom att under en promenad råka slå huvudet i en tilläggsskylt till en trafikskylt på Knivsmedsgatan. Kommunen har i detta fall medgett att placeringen var olämplig, eftersom risken var placerad ungefär 170 centimeter över marken.
Även högre föremål än så är farliga. Dels för att det faktiskt finns allt fler långa människor och dels för att risken för en olycka är ännu större när föremålet befinner sig över ögonhöjd. Den blir i detta fall nämligen svårare att upptäcka än om föremålet så att säga befinner sig mitt framför ögonen.
Det är dags för kommunerna, som har ansvaret, att göra en rejäl översyn av dessa risker. Det gäller i första hand gågator, men även vanliga trottoarer är drabbade av dessa direkt onödiga riskmoment. Det är kanske ingen valvinnande fråga att ta tag i de här problemen, men det är garanterat något som är värt insatsen om olyckor i vardagen kan motverkas.