Grundfrågan som är värd att fundera kring är vilket regelverk som ska gälla för personer som ännu inte har förvärvsarbetat.
Grundidén bakom systemet med arbetslöshetskassa, allmänt kallad a-kassa, är att mildra effekterna av att byta arbete. Att vara mellan två jobb inom samma bransch, att behöva byta karriär eller flytta geografiskt kan vara olika skäl till att behöva ekonomiskt stöd under en tid då lönen inte tickar in på bankkontot i slutet av varje månad.
På senare år har villkor och avgifter för a-kassorna förändrats på olika sätt, bland annat när det gäller att kvalificera sig för ersättning. Regeringen har valt att ta bort studerandevillkoret, som i korthet innebar att den som hade avslutat en heltidsutbildning över grundskolenivå och därefter arbetat eller aktivt sökt arbete under tre månader hade rätt till ersättning.
Ser man till systemets grundsyfte är förändringen fullt logisk. Den som ännu inte har arbetat i någon större omfattning kan inte anses ingå i målgruppen. Resonemanget gäller även den förändring som innebär att den tidigare möjligheten att få ersättning under skolledigheter som exempelvis sommarlov har tagits bort.
Sett ur ett större samhällsperspektiv är förändringen däremot betydligt mer problematisk. I praktiken innebär situationen att en stor andel människor i Sverige mer eller mindre helt saknar inkomst under olika långa perioder. Vissa blir tvungna att söka försörjningsstöd, men för att få stöd denna väg krävs väldigt mycket och detta är ingen lämplig lösning på grundproblemet.
Någon enkel lösning finns dessvärre inte. Det krävs tvärtom ett långsiktigt och strukturellt förändringsarbete inom skolväsendet och på arbetsmarknaden. Attityder måste förändras, utbildningar måste bli mer relevanta, fler arbetstillfällen måste skapas och fler unga måste få arbete. Det handlar om att tillämpa ungdomsavtal och lärlingsplatser, samt att fortsätta stötta företag som anställer unga.
Det handlar också om att förändra turordningsreglerna. Det är inte rimligt att anställningstid i sig ska utgöra en trygghet på det sätt som är fallet i dag. Kompetens hos individen måste alltid värderas högre, eftersom det är det som påverkar det utförda arbetet. Samtidigt ska det i sammanhanget påpekas att erfarenhet också är en kompetens i sig, men att anställningstid inte nödvändigtvis är detsamma som erfarenhet.
Det finns som sagt ingen enkel lösning på problemet, men det politiska parti som kan framstå som mest trovärdigt i jobbfrågan inför valet 2014 har definitivt allt att vinna.