Den importerade oljan har länge varit USA:s heroin. Ett smutsigt beroende – nästintill omöjligt att frigöra sig från – som tvingat landet att ständigt förhålla sig till ”langarnas” nycker. Samtidigt har den internationella energimyndigheten IEA tidigare förutspått att USA kan bli kvitt allt detta år 2030. I så fall ritas sannolikt hela den geopolitiska kartan om.
Nyckeln till USA:s möjliga självförsörjande på energi stavas ”fracking”. Fracking är en ny metod för att utvinna skifferolja samt skiffergas, med hydraulisk sprickbildning. I praktiken går det till så att man borrar cirka 2000 meter ner i marken, tills det att man når skifferlagret, där gasen och oljan finns.Därefter sker en borrning i sidled och små explosioner utlöses – vilket får skiffern att spricka samt oljan och gasen att frigöras.
Frackingen har av olika miljöorganisationer kritiserats på en mängd punkter. Bland annat används stora volymer vatten i processen, innehållande mängder av kemikalier. Vid borrningen finns dessutom olösta problem med läckage av metangas, vilket medför att den totala miljöpåverkan för skiffergas kan bli större än för kol. Slutligen finns en oro för att investeringar i förnyelsebar energi läggs på is, till förmån för detta nya sätt att utvinna fossilt bränsle på. Men USA vädrar morgonluft, och låter knappast något komma i vägen för möjligheten att bli energioberoende. Men vad skulle en sådan utveckling betyda för världen?
Det är svårt att spekulera i de exakta effekterna av ett energioberoende USA. Klart är åtminstone att maktbalanserna skulle skifta och relationerna länder emellan förändras. USA är redan i dag – tack vare frackingen – självförsörjande på naturgas, och räknar snart med att bli nettoexportör. Detta skulle ge Europa en möjlighet att minska beroendet av rysk gas, och det ryska gasmonopolet Gazprom skulle sannolikt få ta en stor smäll. Men sedan då?
Vad händer med USA:s intressen i Mellanöstern och hur angeläget kommer USA vara om att ge Saudiarabien fortsatt militärt skydd? Kommer redan extrema stater utvecklas än mer åt det nordkoreanska hållet om USA tappar intresset för att agera ”världspolis”? Kan ett sjunkande oljepris på världsmarknaden leda till att Kinas oljeberoende ökar? Vad händer i så fall med olika lojaliteter stater emellan? Hur påverkas miljön?
Frågorna är många och svaren i dagsläget få. Utvecklingen är heller inte lätt att påverka, men ur ett europeiskt perspektiv är det viktigt att hålla dialogen med USA varm, samt kämpa än hårdare för FN:s klimatmål och den förnyelsebara energins framtid. Att göra sig fri från oljeberoendet är bra, men man bör noga akta sig för att inte ersätta det med annat fossilbränsleberoende.