Sedan år 2009 har Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställt statistik från landets kommuner inom ett antal områden. Ett av dem är grundskolan, där ett antal olika indikatorer visar på hur väl respektive kommuns elever når ett antal uppsatta mål.
Utifrån dessa siffror har det blivit dags att ta en närmare titt på hur grundskolorna i Motala och Vadstena presterar. Genomgången år 2012 redovisar statistiken för läsåret 2010/2011, ett läsår där resultaten sett över hela landet var något bättre än det föregående.
En siffra värd att notera är att 77,3 procent av grundskoleeleverna i Sverige nådde målen i samtliga ämnen efter avslutad årskurs nio. Det är det bästa resultatet under de senaste tio åren.
Motsvarande siffra för Östergötland som helhet är lägre, närmare bestämt 76,1 procent. Bäst i den östgötska klassen är Ydre med imponerande 88,4 medan Boxholm når katastrofala 57,4 procent.
I vår nordvästra länsdel visar kommunerna väldigt varierande resultat. Motala ligger klart under snittet med 70,8 procent och har därtill betydligt lägre meritvärde hos sina avgångselever än genomsnittet. Vadstena ligger däremot klart över östgötastnittet med sina 83,5 procent och elevernas meritvärde ligger aningen under snittet.
Dagens sifferexercis avslutas med en titt på det sammanvägda resultatet för en mängd olika faktorer, ett mått som ger en fingervisning om hur helheten ser ut.Bland landets 290 kommuner rankas i detta fall Motala som nummer 241 och Vadstena som nummer 135.
SKL:s jämförelser visar att Motala lägger relativt sett mycket pengar på skolan, men att eleverna får dåliga resultat. Trenden är inte heller positiv. Vadstenas kostnader är aningen högre per elev än Motalas, men resultatet är alltså avsevärt bättre.
Mot bakgrund av allt detta är det värt att fundera kring Solidariskt Motalas tänkta Mål och Resursplan för 2013. I denna till stora delar väl utformade skrift står arbetslösheten i fokus.
Utifrån det borde det vara av högsta vikt att komma till rätta med de bristande resultaten i grundskolan, eftersom det påverkar arbetslösheten på längre sikt.
Under avsnittet ”Barns och ungdomars uppväxtvillkor” nämns många vackra fraser, mål och visioner kring skolan. Allt ska bli bättre, alla ska nå målen. Det är en utmärkt grundinställning, men den måste följas upp konkret handling.
Med tanke på de mycket skrala resultaten i Motalas grundskolor borde det finnas betydligt bättre definierade åtgärder än ”skolnärvaro” och ”god kvalitet” för grundskolan. Är det mer ekonomiska resurser, omstruktureringar eller annat pedagogisk tankesätt som vi kan vänta oss?
Bildningsnämndens ram för både 2013 och de två därefter kommande åren minskar, vilket gör att ekonomiska medel inte är svaret. De konkreta åtgärderna lyser än så länge med sin frånvaro.