Klyftorna mellan barn i Sverige ökar. Det är en av slutsatserna i Folkhälsoinstitutets rapport om ungas hälsa. Den ter sig knappast som en nyhet, men det faktum att olika larm om samhällets skiktning har duggat tätt de senaste åren får inte leda till att innebörden bleknar.
Tvärtom måste FHI:s slutsatser betraktas som en akut påminnelse om ett bekymmersamt läge. Trenden måste brytas, och det ska ske genom åtgärder och institutioner som kompenserar utsatta barn och deras familjer.
Rapporten framhåller sambandet mellan barns hälsa och föräldrars socioekonomiska situation och utbildningsnivå.
En övergripande, positiv tendens är att färre barnfamiljer uppger sig ha svårt att klara löpande utgifter. Samtidigt konstateras att andelen ensamstående mammor som lever under knappa ekonomiska förhållande fortsätter att öka. Detsamma gäller familjer med utrikes födda föräldrar. Vidare framhåller FHI att barn till lågutbildade i klart högre och ökande grad än andra saknar gymnasiekompetens.
När hemmiljön inte lyckas utrusta barn tillräckligt blir institutioner som skola, fritids och idrottsrörelse viktiga. Detta har i synnerhet vad gäller skolan upprepats så ofta att konstaterandet ter sig närmast som ett mantra, när det borde betraktas som droppen i bägarn i en tid då skolan har konstaterade problem med kvalitet och måluppfyllelse. Dessvärre är skolor i utsatta områden sällan rustade för att hjälpa elever vars välmående och framtid påverkas starkt av föräldrarnas sociala underläge.
Medicinen är besk och dyr, men det finns inga genvägar förbi ökad vuxennärvaro på olika plan. Barn ska inte behöva vara utlämnade åt en torftig hemmiljö, utan kunna kompensera sitt sociala arv i andra sammanhang. Högre personaltäthet och specialkompetens i skolor, genuina bibliotek, bevarande av fritidsgårdar, stöd till idrottsföreningar och fristående ideella initiativ är ett måste om trenden med ökade klyftor ska kunna brytas
Skolan är avgörande i sammanhanget. Tidigare forskning som presenterats för regeringen visar att elever med psykisk ohälsa löper större risk att underprestera i skolan. Skolan som sådan kan påverka elevernas psykiska status. Barn skapar sin identitet bland annat på basis av den respons de får av lärare och annan personal.
Därför den senaste tidens debatt kring sjunkande läsförståelse från lågstadie- till högskolenivå mycket viktig. Kvalitativ utbildning är en viktig kompensatorisk kraft för barn från studieovana hem. Det är ytterst olyckligt att skolan av olika skäl har försvagats de senaste två årtiondena, så att underutrustade barn i allt högre grad blivit utlämnade åt skolor tillhörande ett inofficiellt b-lag.