Välfärden har en särskild plats i svenskarnas hjärtan. Häromveckan presenterade den vänstersocialistiska tankesmedjan Katalys nya siffror kring hur vi ser på vård, skola och omsorg.
Hela 96 procent av svenskarna anser att välfärden är viktig. 80 procent tycker att driftsformen har betydelse och 67 procent vill att välfärdstjänsterna ska vara offentliga med privata komplement. Bara åtta procent önskar fria vinstuttag.
Ställt mot partiernas åsikter borde Vänsterpartiet ha gynnats av debatten om oskäliga välfärdsvinster: Vänstern är ensamt i riksdagen om att entydigt ta ställning mot vinster i välfärden. Partiledaren Jonas Sjöstedt valdes på grund av sitt förtroende i välfärdsfrågorna.
Ändå uteblir lyftet. Vänsterpartiets opinionssiffor ligger och skvalpar mellan fem och sex procent. I DN/Ipsos februarimätning sjönk Vänstern till 5,5 procent. Nästa år kan partiet göra sitt fjärde raka förlustval sedan Gudrun Schymans glansdagar.
Trenden är långsiktig. Vänsterpartiet lyckas inte profitera på marknadsliberalismens kris. Det tydliga vänsterperspektivet i rapporteringen om det senaste årets privata vårdskandaler har inte heller gynnat Vänstern som parti.
När Jonas Sjöstedt blev partiledare i januari 2012 gav han sig själv ett år för att nå ut till väljarna. Med en papegojas envishet har Sjöstedt upprepat hur Vänsterpartiets politik efterfrågas av väljarna, men att kommunikationen har brustit.
Att ett socialistiskt och feministiskt parti har tre män som partiledare, partisekreterare och gruppledare i riksdagen är naturligtvis en kommunikativ härdsmälta. Vänsterpartiets ledning är, tillsammans med Sverigedemokraternas, riksdagens manligaste.
Samtidigt är partitoppens behov av kvotering inte ensam orsak till att främst kvinnor i yrkesverksam ålder väljer bort Vänstern.
Vänsterpartiet vill bekämpa vinster i välfärden och slopa Lagen om valfrihet, LOV. Vinstuttag ska omöjliggöras genom byte av bolagsform för befintliga företag och genom att kommun, landsting eller stat beslutar om privata aktörer ska få etablera sig.
Drygt 85 procent av företagen som har startat inom kommunala LOV-system sedan 2009 har kvinnliga chefer eller ägare. Hur dessa företagare, och deras anställda, gynnas av Vänsterpartiets socialistiska feminism har Jonas Sjöstedt inte lyckats förklara.
I jämförelse med söndagens utspel från Moderaterna om att låta kommunerna själva besluta om man vill införa LOV, eller Socialdemokraternas föreslagna kompromiss om vinstbegränsningar i välfärden med hjälp av hårdare reglering, framstår Vänsterpartiet som ideologiskt förblindat.
All forskning visar att svenska väljare är pragmatiska välfärdsvänner. Var finns pragmatismen hos Vänsterpartiet?