Det är en klyscha, men julen är hyckleriets högtid. Samtidigt som mantrat ”det viktiga är att vara tillsammans med familjen” slingrar sig som en ljusslinga över landet, är många beredda att vända ut och in på sig själva — både ekonomiskt och mentalt. Vi blandar friskt den kommersiella glittertraditionen från Hollywood-filmerna med det nationalromantiska från Carl Larsson-målningarna, där såväl korv och köttbullar som ljus och julgardiner ska vara hemgjorda. Flest paket och mest hemlagat vinner racet på julaftons morgon.
Men i år har jultåget fått gedigen konkurrens av demonstrationståget. Efter att ett trettiotal nazister från Svenska Motståndsrörelsen attackerade en antirasistisk manifestation i Stockholmsförorten Kärrtorp på tredje advent, har svenska folket gått man ur huse för att demonstrera och protestera mot rasism och nazism.
I söndags slogs nytt publikrekord på Kärrtorps idrottsplats, när mellan 15 000 och 20 000 personer slöt upp i en gemensam aktion. Såväl politiker från alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna, som kändisar, barnfamiljer, ungdomar och pensionärer, stod tillsammans upp för alla människors lika värde. Flera har beskrivit det som en antirasistisk folkfest och trots att det var en gråkall decemberdag var det många som gick hem varmare än de känt sig på länge.
Liknande manifestationer har de senaste dagarna arrangerats på många håll i landet och fler kommer det att bli. Innan året är slut kommer boende i över 20 svenska städer ha deltagit i vad som troligtvis är den största kraftsamlingen mot främlingsfientlighet i Sveriges historia.
Även om det är överraskande att demonstrationerna äger rum samtidigt som svenska folket har fullt upp med julstök och att fynda på mellandagsrean, är det mer passande än många anar. Det märks inte minst om man slänger ett öga på julkrubban.
Där ligger Jesusbarnet, född i ett land som är ockuperat av en främmande makt. Snart ska hela familjen, i alla fall enligt Matteusevangeliet, tvingas fly hals över huvud till Egypten, eftersom Jesus är hotad till livet av Herodes. Under de första åren av sitt liv var alltså Jesus, tillsammans med Josef och Maria, en flykting som ett annat lands invånare beviljade en fristad tills faran var över.
Det är väl värt att tänka på, särskilt för dem som poängterar att julen är en gammal svensk tradition och en del av vårt gemensamma kulturarv. Att i det läget inte vilja öppna upp Sveriges gränser för dagens barn, som flyr från vår tids Herodes, är ingenting annat än hyckleri.